De första ulanförbanden sattes upp under första hälften av 1700-talet i Polen-Litauen. De lätt utrustade ryttarna med lans blev snabbt populära och snart etablerades en rad rent polska ulanförband. På grund av Polens ekonomiska, politiska och militära nedgång under 1700-talet sökte sig de snabba och lättrörliga ulanerna utomlands för tjänstgöring, främst hos den växande militärmakten Preussen, men även till Sachsen och Frankrike.

Den siste polske kungen Stanisław II August Poniatowski upprättade ett regemente kungliga ulaner och 1776 fick ulanerna officiell status av nationellt kavalleri. Vid Polens delningar 1772, 1793 och 1795 hamnade de med lans beväpnade ulanerna i både preussisk, rysk och österrikisk tjänst.