Petter Eneroth föddes 1741 i Uppsala och förmodligen gick han i lära vid någon Uppsalaverkstad, möjligen hos Carl Lemon, men lite är känt om hans ungdomstid. Så småningom gav han sig ut på gesällvandring i utlandet, varpå han 1768 började som gesäll hos Jonas Thomasson Ronander i Stockholm. Eneroth blev mästare 1771 och erhöll burskap i Stockholm den 28 januari 1772.
Hans mästerstycke, en kaffekanna, räknas som ett av de främsta silverföremålen som någonsin skapats i Sverige när det gäller både komposition och utförande. Den såldes på Bukowskis första gången 1923 varpå den hamnade i den Hultmarkska samlingen och såldes igen på Bukowskis 2007 då det makalösa priset hamnade på 2,5 miljoner och det är än idag den dyraste silverkaffekannan som sålts i vårt land. Detta mästerstycke bär flera likheter med den kaffekanna vi nu auktionerar ut, inte minst den avancerade gjuttekniken på pipen.
Eneroth blev en framgångsrik borgare och hans verkstad blomstrade. Han hade en relativt stor verkstad med ett par gesäller, ibland fyra och emellanåt upp till sex lärlingar. Eneroths verksamhet var omkring 1790 Sveriges näst största och under lång tid var han även en av landets skickligaste guldsmeder. Hans arbeten finns bland annat i museisamlingarna hos Nationalmuseum, Nordiska museet, Hallwylska museet m.fl.
Eneroth arbetade under hela 1770-talet i rokokostil som i det utsökta aktuella katalognumret. Under 1780-talet gick han över till att göra silverföremål i gustaviansk klassicism enligt det då rådande modet.