I en radiointervju från 1959 berättar GAN själv om hur han under en kvällspromenad 1918, stannade framför Lunds domkyrka och blev helt tagen av hur den uppenbarades framför honom. Byggkroppen tycktes honom isolerad och självlysande, nästan fosforescerande. Framför allt var det de två tornen som tornade upp sig och sträckte sig mot himlen som fångade hans blick. Denna uppenbarelse var något som följde med GAN och han visste att han var tvungen att måla detta motiv. Han gjorde aldrig några skisser inför sina målningar. I stället bearbetade han motivet inom sig för att sedan, ibland långt senare, överföra händelsen till duken. I maj året därpå, 1919, målade GAN ”Lunds domkyrka” som idag ingår i Norrköpings museums samlingar. Det är många som har tolkat de två tornen som en tvillingraket och GAN själv kunde förstå denna tolkning. Han själv menade dock att detta inte var hans intention. Det han var ute efter var rörelsen, hur de två tornen drar blicken uppåt och hur diagonalerna i kompositionen ger en vink om att ramen kan sprängas och att gränser kan överskridas.

I början av 20-talet bodde GAN i Paris i fem år med avbrott för två längre vistelser i Lund och Halmstad somrarna 1922 och 1923. Det var under en av dessa vistelser i Lund som GAN återkom till motivet med Lunds Domkyrka. Auktionens målning är utförd i den strama syntetiskt kubistiska stil, som GAN övergick till i Paris efter sin fragmenterade kalejdoskopiska stil under 1910-talet. Det är återigen ett nattligt motiv där kyrkan nästan självlysande står ut i förgrunden. Med plangeometriska fält förskjuts perspektiven och ute blir inne, framför blir bakom.

Lund hade en speciell plats i GANs hjärta och det är tydligt att denna plats och byggnad hade stor betydelse och inverkan på honom personligen.