I Ola Billgrens målning, ”Porträttstudie, Hanna D.”, sammanförs två viktiga delar av hans konstnärskap; fotorealismen från 1960-talet och fascinationen för den röda färgen som var så stark under 90-talet. Stänk av rött började dyka upp i Billgrens målningar under den senare halvan av 1980-talet, bland annat i ”Historia”, 1986, och ”Trettio år i Lund”, 1989, senare tog intresset för den karmosinröda färgen fart och han målade en hel svit av röda motiv. Billgren menade att det röda pigmentet besatt en mångsidighet som andra färger ofta saknade, det kunde uttrycka både liv och värme men också aggressivitet. I de röda målningarna använde sig Billgren av fotografiet på ett nytt sätt. Den fotografiska bilden användes som förlaga, först noggrant avmålad med pensel, rött i rött, och därnäst skrapades motivet bort med en metallraka. Tekniken erinrar om den fotografiska framkallningens utdragenhet och resultatet blir motsägelsefullt, den fotografiska bilden kommunicerar inte direkt till betraktaren utan finns i fjärran på gränsen till det synliga. Bakom färgslöjorna som skrapan lämnar efter sig skymtar man ofta ett motiv med intima eller romantiska övertoner, en interiör, en trädgård, ett café, eller som i katalognumrets målning – en mänsklig skepnad. Med sin speciella färgbehandling har Billgren skapat målningar som berör oss människor på alla plan.

Vintern 2010/2011 ställdes ett antal av Billgrens målningar från den här perioden ut på Bror Hjorths Hus i Uppsala, vars museichef delade sina tankar kring Billgrens röda mästerverk:
”- Det röda slår an någonting hos oss alla, säger Tomas Järliden, museichef i Bror Hjorths Hus. Ingen annan färg är så förknippad med våra känslor som den röda. "Jag såg rött" säger vi när vi blir riktigt arga och livet ter sig "rosenrött" när vi blir förälskade. Det röda anspelar även på högtider och helgdagar. Kändisar och celebriteter går på "röda mattan" och helgdagar markeras med rött i almanackan. Men den röda färgen är också smärtans, skuldens och blygselns färg. Ola Billgrens röda måleri låter sig inte indelas i någon enskild kategori. Den spänner över hela den röda färgens känslospektrum och individuella tolkningsskala.”