"Venus", ur: "Details of renaissance paintings (Sandro Botticelli, Birth of Venus, 1482)"
Signerad med blyerts och numrerad 20/70. Färgserigrafi, 1984. Tryckt av Rupert Jasen Smith, New York. Utgiven av Editions Schellmann & Klüser, München/New York. 63,5 x 94 cm. Bladstorlek 81 x 112 cm.
Enligt uppgift inköpt på Galerie Börjeson, Malmö. Därefter i arv till nuvarande ägare.
Feldman II 317.
I februari 1963 visades Leonardo da Vincis Mona Lisa i Amerika för allra första gången. Under fyra veckor ställdes hon ut i skulpturhallen på Metropolitan Museum of Art, där hennes närvaro lockade rekordpublik och väckte nationell uppmärksamhet. Den enorma mediala uppståndelsen kring målningen inspirerade Andy Warhol, som snart skapade sina egna versioner av porträttet.
Några decennier senare återvände han till de stora mästarna i serien Details of Renaissance Paintings (1984), där han tolkade verk av bland andra Botticelli, Piero della Francesca och Lucas Cranach den äldre.
Höjdpunkten i serien är Warhols variationer på Sandro Botticellis The Birth of Venus (1485–86). Genom att beskära och isolera gudinnan från hennes ursprungliga mytologiska kontext lyfter Warhol fram hennes ansikte och flödande hår som en tidlös symbol för skönhet. Hans Venus blir inte bara en renässansgudinna, utan också en samtida ikon med samma aura som en Hollywoodstjärna.
I den röda versionen från 1984 framträder Venus mot en rosa bakgrund, med flammande rött hår och lysande färgaccenter som förstärker hennes närvaro. Här förenas popkonstens serietekniker med ett klassiskt motiv och skapar en ny vision av gudomlig skönhet. Warhols Birth of Venus blir ett möte mellan två epoker, där renässansens ideal omvandlas till ett modernt bildspråk och en ny, universell ikon föds.
Amerikansk konstnär, grafiker och filmskapare. Han studerade vid Carnegie Institute of Technology 1945–1949 och inledde sin karriär som art director för tidskrifterna Vogue och Harper’s Bazaar. Framgångarna inom reklambranschen ledde till Art Directors Club Medal 1957.
Warhol räknas som en av popkonstens främsta företrädare. Hans konstnärskap består till stor del av porträtt, ofta av välkända personer, utförda i silkscreenteknik. Han arbetade också med reproducerade dokumentära bilder samt installationer där vardagliga konsumtionsföremål, som förpackningar, fick en central plats. Utgångspunkten var att skönhet och energi finns överallt i det moderna samhället, även i sådant som ofta betraktas som banalt. Därför kunde tvättmedelsförpackningar och soppburkar bli konstnärliga motiv. Campbell’s-burkar och Brillo-kartonger förvandlades genom hans arbete till några av 1900-talets mest ikoniska konstverk.
Från 1963 och framåt producerade han och medverkade i ett stort antal filmer i den egna studion The Factory, som samtidigt utvecklades till en viktig mötesplats för New Yorks konstnärliga och bohemiska miljö. Warhol dokumenterade kontinuerligt sin omgivning med filmkamera och senare även polaroidkamera. I sina så kallade Screen Tests filmade han en rad internationellt kända personer, däribland Mick Jagger, Bob Dylan, Marcel Duchamp och Salvador Dalí. I enlighet med hans testamente grundades The Andy Warhol Foundation for the Visual Arts i New York 1987 och 1994 öppnade Andy Warhol Museum i Pittsburgh.
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.