Isaac Grünewald

Vid första världskrigets utbrott 1915 återvände familjen Grünewald–Hjertén till Sverige från Paris. Med i bagaget fanns kunskaperna om färgerna, fauvismen och expressionismen – influenser som paret hade tillägnat sig av Matisse och de tyska expressionisterna de mött i Berlin.
År 1917 blev det år då Isaac Grünewald fick sitt egentliga genombrott med separatutställningar i Stockholm, Köpenhamn och Bergen. Porträttet av konstnärens syster Anna Grünewald (1890–1977) utfördes under denna viktiga tid, som var både ytterst produktiv och turbulent för konstnären. Det är ett inkännande och personligt porträtt, samtidigt präglat av ”förenkling, storhet, uttrycksfullhet och klarhet” – ledorden för den nya konsten enligt Isaac Grünewald.

Porträttet av Anna visades på den viktiga Expressionistutställningen 1918 på Liljevalchs konsthall i Stockholm. Utställningen blev en betydande manifestation för modernismen och expressionismen, men också för konstnärerna Leander Engström, Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén. Familjerna Grünewald och Engström hade länge umgåtts, ställt ut tillsammans och följt varandra sedan tiden vid Matisse-akademien i Paris.
Utställningssalarna på Liljevalchs fylldes av tätt hängande målningar, flödande av djärva färger i oväntade kombinationer. De tre unga konstnärerna, som av konstskribenter utmålades som radikaler och bolsjeviker, ville bryta sig loss från det naturalistiska måleriet och finna sitt eget uttryck. Samtidigt kämpade de för rätten att uttrycka sig på sina egna villkor.

Samma år, 1918, höll Isaac Grünewald ett föredrag på Estetiska föreningen i Uppsala, ”Den nya renässansen inom konsten”, där han redogjorde för sina egna och expressionismens principer och betonade bland annat ljusets betydelse:

”Den strålande starka elektriska belysningen, som avskaffat natten i storstaden, har skänkt oss förr oanade ljusfenomen. Den nervösa oro som utmärker den moderna människan har nödvändigtvis även satt sin prägel på den moderna konsten. På den gamla goda tiden hade konstnären mer tid att fördjupa sig i detaljer. Men nu, då konstnären får tusenfalt fler intryck än konstnären förr, måste även hans sätt att uttrycka sig bli ett annat.”

Anders Wahlgren förklarar i sin text i Liljevalchs katalog från 2008 hur denna tid präglades av revolutionen i Ryssland 1917, och att det inte var ovanligt att man i kulturkretsar jämställde konst med politik. Kritiken mot de tre expressionisterna lät inte vänta på sig, men trots kritikerstormen strömmade en nyfiken publik till – och modernismens genombrott i Sverige var ett faktum. Engström, Grünewald och Hjertén fortsatte att måla på sitt personliga och radikala sätt och nådde ut till en allt större publik.

Porträttmåleriet var en central del av Grünewalds konstnärskap. Han målade ofta personer i sin närhet – konstnärer, skådespelare och framför allt sin hustru Sigrid Hjertén. I det aktuella porträttet har han avbildat sin yngre syster Anna, i starka färger, med djärva penseldrag och en känslomässig intensitet som bröt mot tidens mer traditionella ideal.

Anna Grünewald var en blivande operasångerska vid Kungliga Operan och en stark, självmedveten kvinna. Grünewald har porträtterat sin syster i en färgsprakande framställning där hon stolt poserar aftonklädd, med vit rävboa och solfjäder i handen. Hon framträder lika kontroversiellt modernistisk i sin hållning som Isaac i sitt måleri. Pälsboan lyser vit i det starka elektriska ljuset som suddar ut skuggorna i hennes ansikte. Under luggens dramatiska svarta hårlock betraktar hon med stadig blick något utanför bildens ram. Den djärva rosaröda färgen i klänningens överdel återkommer i det broderade draperiet som teatraliskt faller bakom henne. Motivet blir en scenbild där de varma och kalla färgerna tar plats som skådespelare. De varma röda ljusfälten framkallar kalla blågröna skuggor, och denna ”optiska problematik” sysselsätter konstnären i målningen. Det är ett inkännande porträtt som speglar systern Annas styrka, uttrycksfulla elegans och klara syn på sin samtid.

På väg till en konsert på Tivoli i Köpenhamn träffade Anna sin blivande make och flyttade till Malmö 1919. Anna Grünewald-Goldman blev en viktig del av stadens judiska församlingsliv. Under krigsåren deltog hon aktivt i flyktinghjälpen och tilldelades Kong Christian X:s frihetsmedalj för sina insatser.

Foto: "Anna" på Expressionistutställningen 1918 på Liljevalchs, Stockholm.
Foto: Isaac, Anna och brodern Gabriel. Fotograf okänd.