"Labbmor" ("The Troll")
Signerad John Bauer och daterad 1913. Akvarell 25 x 25 cm.
Hjalmar Bauer, Jönköping, konstnärens bror.
Bukowski Auktioner, Internationella Vårauktionen 544, 29 maj - 1 juni 2007, kat. nr 15.
Konstnärshuset, Stockholm, "John Bauer. Sigge Bergström", 1913, kat. nr 39 ("Labbmor slog upp dörren")
The Panama-Pacific International Exposition, San Francisco, 1915, enligt etikett a tergo.
The Minneapolis Institute of Arts, "The Swedish Art Exihibition", 1916, troligen kat. nr 11 ("The Troll").
Cirkeln, Konstnärernas försäljnings AB, Stockholm, "John Bauer. Minnesutställning", 1919, kat. nr 17
Konstakademien, Stockholm, "John Bauer. Minnesutställning", 1934, troligen kat. nr 236.
Jönköpings läns museum, "John Bauer. Minnesutställning", 1968, kat. nr 166.
Vilhälm Nordin, "Kvastarnas kvast, alla kvastars kung" i sjunde upplagan av Bland tomtar och troll, 1913, avbildad.
Elsa Olenius, "John Bauers sagovärld: en vandring bland tomtar och troll, riddare och prinsessor tillsammans med några av våra främsta sagodiktare", 1993, avbildad i färg s. 70.
"Labbmor" ingår som en av John Bauers illustrationer till Vilhälm Nordins saga "Kvastarnas kvast, alla kvastars kung", publicerad i Bland tomtar och troll 1913. Sagan handlar om kvastbindaren Jon, fattig men förnöjd, som en dag beslutar sig för att skapa den yppersta av kvastar. Till hjälp har han bland andra Vingmor, Tassmor och Labbmor – den sistnämnda ger kvasten dess slagkraft. Labbmor var i sagan "klädd i björnskinn från topp till tå och hade små fromma pepparkaksögon, men munnen var ett rött ångande gap, och vid bältet hängde avgnagda skallar och ben".
Bauers sagomotiv växte fram i en tid då intresset för naturens mystik och folktrons väsen var starkt. Kring sekelskiftet 1900 sökte konstnärer och författare sig tillbaka till det gåtfulla i naturen, som en reaktion på industrialiseringens snabba förändringar. Skogsrån, älvor och troll levde kvar i den muntliga traditionen och fungerade länge som förklaringar till det oförklarliga i människors vardag.
När Bauer flyttade till Stockholm 1898 för att studera vid Konstakademien präglades staden av denna stämning. Själv hade han vuxit upp i Jönköping, där skogarna och faderns jaktintresse tidigt formade hans blick för naturens väsen. Han etablerade sig snabbt som illustratör och utvecklade successivt sin bildvärld – den djupa skogen där knotiga troll och skira prinsessor rör sig bland mossiga stenar och höga träd. Uppdraget att illustrera Bland tomtar och troll från 1907 blev avgörande; Bauers verk kom att sätta den visuella standarden för svensk sagoskildring.
Ingen annan konstnär lyckades få sagornas värld att kännas lika levande som John Bauer, med hans suggestiva skildringar av troll, väsen, prinsar och prinsessor. Han arbetade nästan uteslutande i akvarell när han illustrerade sagorna och prövade ofta olika versioner av motiven tills han fann den rätta känslan.
I auktionens akvarell möter vi Labbmor djupt inne i den mörka skogen, stående framför stendörren till sin mossbeklädda boning. Hennes kraftfulla gestalt, insvept i björnpäls, tycks smälta samman med de omgivande bergknallarna. Färgskalan är nedtonad och dunkel och formerna av naturens stenar och lavar endast antydda. Labbmors smycken är däremot detaljerat och naturtroget återgivna. Halsbandet av avgnagda ben och kranier av djur dinglar olycksbådande i en strimma av ljus. Som så ofta i Bauers verk vilar en stark känsla av mystik över målningen, och med sin säkra hand för han oss rakt in i sagans förtrollade värld.
John Bauer föddes 1882 och var en svensk konstnär, främst berömd för sina målningar och illustrationer i de tidiga upplagorna av sagosamlingarna ”Bland tomtar och troll”. Tack vare de magiska bilderna har Bauer med sina prinsessor, troll och jättar haft betydande inflytande över hur vi idag föreställer oss olika väsen och mytomspunna figurer i våra traditionella berättelser och inom nordisk folklore.
Bauer växte upp i Jönköping och stor del av hans konstnärskap kom att inspireras av den småländska, mystiska skogen där troll och andra väsen syns växa fram ur klippblocken. Under studieåren fascinerades han visserligen av det tidiga tyska och italienska måleriet men återvände snart till den svenska sagoskogen. På Konstakademin träffade han sin blivande hustru Esther Ellqvist, som ofta satt modell och var inspirationen till prinsessan Tuvstarr i Bauers verk.
De flesta av Bauers målningar består av akvareller, men det förekom även oljemålningar. Under 1910-talet var Bauer tack vare sina sagomålningar redan en etablerad och folkkär konstnär, när han valde att avsluta sitt uppdrag som sagoillustratör. Hans sista år i livet utforskade han istället andra fantasifulla uttryckssätt som kom att prägla Bauers verk, som till exempel ”De dansande nymferna” och ”Blå Eva”. John Bauers sista stora målning skapades för aulan på Karlskrona flickläroverk år 1917, en oljemålning som föreställer gudinnan Freja där hans hustru Esther satt modell.
Hela familjen Bauer-Ellqvist omkom tragiskt i en båtolycka när ångaren Per Brahe förliste under en höststorm på Vättern den 20 november 1918.