Marie Martha Krøyer

Detta är ett unikt tillfälle att förvärva en betydande målning av den begåvade konstnären Marie Krøyer. Målningen, som länge eftersökts av konsthistoriker, ingick i konstnärens dödsbo och har sedan 1944 varit i samma familjs ägo. Den har inte visats offentligt. Det är ett viktigt verk ur konstnärens sparsmakade produktion, utfört under bröllopsresan till Italien 1890, då det nygifta paret Marie och Peder Severin Krøyer, vistades i konstnärskolonin i den lilla bergsbyn Civita d’Antino i Abruzzo i Italien.

Byn, som var otillgängligt belägen, lockade skandinaviska konstnärer som ville arbeta ostört och låta sig inspireras av ljuset, den pittoreska bebyggelsen och det dramatiska bergslandskapet. Lokalbefolkningen ställde gärna upp som modeller.

Den aktuella målningen, "Italienska med barn", är en ögonblicksbild av en ung mor som stilla vaggar sitt spädbarn. Modern och barnet omges av ett svalt vitt ljus som förstärks av den vitkalkade väggen. Ovanför vaggan hänger en bild av Jungfru Maria med Jesusbarnet. Den unga moderns blick är outgrundligt fäst vid barnet, som vilar tryggt nedbäddat i vita lakan. På huvudet bär modern en schalett som lyser lika gyllene som Jungfru Marias gloria. En symbolisk detalj i målningen, det röda halsbandet, liknar det som Marie Krøyer själv bar i konstnärsparets kända dubbelporträtt och i flera porträtt som Peder Severin målade av sin hustru vid denna tid.

Det är en bild ur vardagen – allvarsam och gåtfull. Den väcker förundran och kan samtidigt tolkas som ett eko av de förväntningar som ställdes på den unga, nygifta konstnären Marie Krøyer. Hon väntades uppfylla många roller: genihustru, hemmets ängel, värdinna, mor, musa och modell. Hon blev sin makes främsta modell, och han avbildade henne i porträtt, utomhusscener, interiörer, teckningar och fotografier. I målningar från äktenskapets första år framställs hon inte sällan vid staffliet – en hyllning till hennes egna konstnärliga ambitioner.
1880-talet var dock en motsägelsefull tid för kvinnoemancipationen. Unga kvinnliga konstnärer hade fått möjlighet att utbilda sig och resa, och de kunde vistas på lika villkor som männen i kontinentens konstnärskolonier. När de senare återvände hem möttes de av en annan verklighet. Det blev svårt att förena konstnärskapet med försörjning, familj och barn. Det offentliga konstlivet gynnade männen, och många kvinnor uppmuntrades – eller tvingades – att ägna sig åt konsthantverk, inredning och illustrationskonst i stället för måleri.

Som maka till en av Danmarks mest framgångsrika och internationellt kända konstnärer, Peder Severin Krøyer, slutade Marie så småningom att måla och ställa ut – ett livsval som ledde till att hon sakta försvann från den danska konstscenen.

I den nya historieskrivningen om Marie Krøyer framhålls beslutet att sluta måla som hennes eget. Liksom konstnärshustrun Karin Bergöö Larsson inspirerades hon av den engelska Arts and Crafts-rörelsen, och skapade högst personliga hem på Skagen, i Köpenhamn och senare i Tällberg i Sverige.

Marie Krøyer tillhörde det konstnärliga avantgardet kring sekelskiftet, men hennes produktion spänner över flera konstformer: måleri, konsthantverk, design och inredning. Genom den stora retrospektiva utställningen 2023 på Waldemarsudde i Stockholm, Skagens Kunstmuseer och Den Hirschsprungske Samling i Köpenhamn har hennes konstnärliga gärning och begåvning åter lyfts fram.

Foto: P.S. Krøyer, Marie Krøyer læsende ved kaminen/ Marie Krøyer Reading by the Fireplace, 1890-tal. Kollodium 130 x 178 mm, Skagens Museum.