Som ung konstelev i New York imponerades Tom Wesselman av de abstrakta expressionisterna, särskilt Willem de Kooning, men kände samtidigt att han behövde ”gå i en så motsatt riktning som möjligt”. Han kom tidigt i kontakt med modernisten Henri Matisse måleri och blev tagen av den äldre franske mästarens arbete.

I serien "Great American Nudes", som påbörjades 1961, utvecklade Wesselmann denna assimilationsprocess på alltmer sofistikerade sätt. Han drogs till Matisses behandling av nakenstudien ofta laddad med exotiska och sensuella föreställningar. I västerländsk konsthistoria är den exotiska odalisken ett återkommande motiv, men i Wesselmans tolkning förvandlades hon till en pop-ikon. Serien Great American Nudes framstår därmed som en amerikanisering av den västerländska traditionen av nakenmåleri, där en modernistisk arketyp förflyttas till 1960-talets kulturella kontext.

Under 1970-talet arbetar Wesselman med monumentala fristående, formskurna dukar, han skriven en självbiografi och började senare även att arbeta i metall.

Under sina sista år återvände Wesselman till den kvinnliga formen i serien Sunset Nudes, en serie oljemålningar vars djärva kompositioner, abstrakta bildspråk och varma, blodröda stämningar åter för tankarna tillbaka till Matisses.

Våren 2023 presenterade Musée Matisse i Nice utställningen Tom Wesselmann After Matisse. Med fyrtioen verk kunde besökaren följa de många sätt på vilka Wesselmann uttryckte sin beundran för Matisse—från hans första collage 1959 till de sista verken i Sunset Nudes-serien från 2000-talet.