Erland Cullberg, föddes 1931 och är känd för sitt uttrycksfulla måleri. Han är utbildad på Konstakademien i Stockholm och på Valands konsthögskola i Göteborg. Under utbildningen i Stockholm fick Cullberg diagnosen schizofreni, en "psykisk förkylning" som han själv säger. Culllberg fick sitt genombrott genom utställningen på Moderna museet 1986, då han blev både kritikerrosad och folkkär. Idag anses han vara en portalfigur för nyexpressionismen, det ofta figurativa, känslostarka måleri som växte fram efter andra världskriget med förankring i den svenska expressionismen. Men Cullbergs influenser återfinns snarare hos den spansk-grekiske 1500-tals målaren El Greco, än hos Sigrid Hjerten och Isaac Grünewald. Han anses också vara en del av den nordeuropeiska traditionen med konstnärer som Emil Nolde, Edvard Munch och Jarl Ingvarsson. Hans måleri är våldsamt, men en säkerhetsventil för honom. I aggressiva och kaotiska färgmassor finner man figurer som kämpar Cullbergs egen kamp med det egna jaget, kluvet under långa perioder av schizofreni. Han målar i ett rasande tempo och utkämpar en ständig batalj mot färgen. ”Blått är skräck, ockra vänlighet och rött lidelse”.