Kan inte nå servern

Tre vackra kart- & planschverk över St. Petersburg m.m., 1753, 1741 och 1739

Tre vackra kart- & planschverk över St. Petersburg m.m., 1753, 1741 och 1739

(1)

Mikhail Makhaev (1716-1770) och andra:

Plan de la ville de St. Petersbourg avec ses principales vües, dessiné & gravé sous la direction de l’ Academie Imperiale des Sciences & des Arts.

Stor graverad väggkarta + 9 stora graverade vyer (ytterligare några vyer utgavs).

St. Petersbourg 1753. Folio. (Bandstorlek: 52,3 x 37 cm.) [2] + 6 sid. (titel, kartnyckel m.m.) + 9 dubbelsidiga kartsektioner som tillsammans bildar en stor väggkarta över St. Petersburg (här i det ursprungliga skicket i sektioner som ej sammanfogats) + 9 graverade Petersburgvyer: 3 stora och utvikbara (c. 52 x 136 cm), 6 dubbelsidiga (c. 52 x 70 cm). Text och bildtexter på ryska och franska. Följande vyer ingår (efter kartans 9 sektioner):

"Vue des bords de la Neva en remontant la rivère […]” (nedtill med en kort reva och två lagningar a tergo)

"Vue des bords de la Neva en descendant la rivière entre le Palais d'hyver […]"

”Vue de la Neva vers l’orient entre le chantier des galeres […]”

"Vue de l'ancien Palais d'hyver de sa Majesté Imperiale […]” (nedtill med kort reva i mittvecket)

"Vue de l'Amirauté et de ses environs"

”Vue d’une partie de la ville de St. Petersbourg en regardant de la porte […]”

”Vue du Nouveau Palais près de la porte triomphale” (nedtill med reva längs mittvecket, genom vapenbilden i mitten och in i bildytan med en centimeter)

"Vue des batimens des colleges Imperiaux […]”

”Vue du Palais d'Eté de sa Majesté Impériale du coté du Nord”

Den stora ”Makhaevkartan” mäter 141,5 x 206,5 cm i sammansatt skick. Den beställdes tillsammans med de mycket dekorativa panoramavyerna av kejsarinnan Elisabet i samband med St. Petersburgs 50-årsjubileum och utgör det första stora bildverket över staden. Kejsarinnan avbildas själv på en av kartans sektioner.

Upplagan skall ha varit endast 100 exemplar, och inte minst väggkartan i sitt opraktiska format är ytterst sällsynt.

(2)

Bunden med:

Johann Daniel Schumacher:

Gebäude der Kayserlichen Academie der Wissenschafften nebst der Bibliothec und Kunst-Kammer in St. Petersburg nach ihrem Grundriss, Aufriss und Durchschnitt vorgestellet. (Vetenskapsakademiens byggnad, dess Bibliotek och Konstkammare.)

St. Petersburg 1741. Folio. [6] sid. + Graverad frontispis + 12 dubbelsidiga graverade planscher (av vilka den första utgör en karta över St. Petersburg graverad av G. I. Unvertzagt, ”Plan der Kayserl. Residentz Stadt St. Petersburg wie Solcher Ao 1737 Aufgenommen Worden”). Text på ryska, bildtexter även på tyska, franska och latin.

Den reviderade varianten utan dedikation till Anna Leopoldovna, och som istället nämner kejsarinnan Elisabet i frontispisens kartusch.

Den sista planschen är en magnifik biblioteksinteriör, nära skuren upptill med smärre invekan på ramlinjen, och med planschnumret överst bortskuret.

De vackra planscherna lär utgöra den enda detaljerade dokumentationen av byggnadens inre struktur före dess brand 1747.

(3)

Bunden på slutet – en Moskvakarta från 1739 med tryckt register:

Ivan Michurin (1700-1763):

Plan imperatorskago Stolichnago Goroda Moskvai. (Plan över den kejserliga staden Moskva.)

[St. Petersburg, Ryska Vetenskapsakademien, 1739.]

Dubbelsidig graverad karta över Moskva (52 x 61,5 cm), tillsammans med ett dubbelsidigt blad i boktryck med nyckel till kartans viktigare byggnader, monument och gator (52 x 69 cm). Kartan skuren innanför plåtranden upptill, men ramlinjen är delvis bevarad.

Den tidigaste geodetiska kartan över Moskva, beställd av kejsarinnan Elisabet.

Tre objekt sammanbundna i ett samtida mjukt rött skinnband, framsidan med titeltryck ”Plan de la ville de St. Petersbourg”. Lätt nött men i fint originalskick. Proveniens: Greve Adam Horn (1717-1778), son till Arvid Horn, med ägaranteckning ”A. Horn” och rött sigill med mottot ”Amore Honor[is]” och serafimerkedja.

Ett förnämligt associationsexemplar: Horn sändes av kung Adolf Fredrik till St. Petersburg på 1750-talet för att i hemlighet erhålla den ryska regeringens stöd för hovet i Sverige i dess kamp mot hattpartiet. Försöket misslyckades.

”Då motsättningen mellan hattpartiet och hovet på 1750-talet blev allt häftigare, kom Horn att spela en viss roll i det fördolda. Adolf Fredrik sökte under den hårdnande kampen med hattregeringen finna stöd hos kejsarinnan Elisabet, vars motståndare han tidigare varit. Aktionen var givetvis ingalunda ofarlig och omgavs därför med stor sekretess. Det gällde att komma i närmare kontakt med ryska kejsarinnan utanför de officiella kanalerna. Tillfälle härtill erbjöds i samband med ett dödsfall inom den kungliga familjen. Adolf Fredriks moder hade nyligen avlidit, och denna händelse skulle på sedvanligt sätt notificeras kejsarinnan Elisabet. Till sitt ombud vid denna förrättning valde kungen Horn. På sin beskickning medförde Horn tvenne hemliga dokument, numera endast kända i avskrift. Det ena var hans instruktion, utfärdad 9 jan 1756, det andra kungens brev till kejsarinnan. Instruktionen ålade honom att söka övertyga kejsarinnan om konungens vänskapliga inställning till henne, och att han inte eftersträvade ökad makt i strid med Sveriges författning, vilket hans fiender påstod. Han ville endast bevara den gällande författningen och försvara sina egna och nationens rättigheter gentemot ett parti, som var oförsynt nog att förgripa sig på bådas. Instruktionen innehåller inga antydningar om hur Horn skulle gå tillväga och i vilka former den åsyftade hjälpen skulle lämnas, men därom hade han givetvis muntligt informerats. Dock borde han söka nå kontakt med den engelske ministern i S:t Petersburg och därigenom få förbindelser med England. Det enda man med säkerhet vet om Horns mission i Ryssland är, att den blev resultatlös. Åtskilligt sipprade emellertid ut - en avskrift av instruktionen var redan i april 1756 i Fredrik II:s av Preussen händer - och Horn började känna marken bränna under sina fötter. I en skrivelse till KM:t 12/23 april begärde han 4 månaders permission för att vårda sin hälsa. Någon omedelbar effekt hade ansökningen inte, och snart nåddes han av den högst alarmerande underrättelsen om hovets misslyckade statskuppsförsök vid midsommartiden 1756, vars efterräkningar kunde bli obehagliga för honom själv. Han beslöt att inte återvända till Sverige. På hösten lämnade han S:t Petersburg och for över Mitau till Berlin. I en skrivelse därifrån (18 okt) begärde han två års permission för att bedriva studier i krigsvetenskap och eventuellt gå i främmande tjänst. Ansökningen bifölls 25 nov 1756” (Sven Grauers i Svenskt Biografiskt Lexikon).

.

Auktionen avslutades
Har du ett liknande föremål du vill få värderat? Vi har de högsta slutpriserna i Skandinavien. Kontakta oss.
Utropspris
200 000 SEK
Auktionen är avslutad.
Köpinformation
Kontakt
Lisa Mothander
Stockholm
Lisa Mothander
Värderare
+46 (0)767 81 06 02

Kundservice
Har du frågor gällande transport, betalning eller övriga frågor vänligen kontakta vår Kundservice.

Sverige
Telefontid: måndag – fredag 9–13
+46 8-614 08 00

Finland
Telefontid: måndag – fredag 9–13
+358-9-668 91 10

Kundservice