Eilert Adelsteen Normann (1848-1918) tillhör en av de främsta naturskildrarna under 1800-talet i Norge. Trots att hans produktion näst intill uteslutande avbildade norsk natur kom han att under större delen av sitt liv bo i Tyskland där han 1869 påbörjade sina studier i Düsseldorf under ledning av Eugène Dücker. Han stannade kvar i staden fram tills 1877 då han flyttade till Berlin där han snabbt etablerade sig i den borgerliga eliten och kejsare Wilhelm II kom att bli en av de återkommande kunderna. Normann var en av initiativtagarna till Edvard Munchs skandalomsusade utställning i Berlin 1892 då han uppskattade sin landsmans konst vilket gav upphov till en delning i Berlins konstliv: de som var för eller emot den moderna konsten.
Samma år som katalognumret är utfört, 1882 kom Normann att göra sin debut på Parissalongen. Detta följdes ett par år senare av ett mention honorable och hans genombrott i södra Europa var ett faktum. För Normann kom Frankrike att bli det sista land han erövrade då han redan ställt ut på världsutställningar runt om i Europa men även i Nordamerika och hans konstnärliga produktion tros även ha gett upphov till att de Norska fjordarna blev exotifierade och en turistdestination.
Under 1882, som var ett framgångsår för konstnären, ställde Normann även ut på den internationella konstutställningen i Wien där han deltog med ett fjordlandskap under titeln ”Sommernatt i Lofoten”. En av de andra utställarna, konstnären Anders Askevold, har noterat att det blev sålt till en ärkehertig av okänd härkomst och det är med största sannolikhet det verk som finns dokumenterat i samlingarna på Österrikes Nationalbibliotek i Wien. Vi kan genom denna dokumentation se att det påvisar uppenbara likheter med katalognumret. Kompositionen i konstverket är storslaget och det norska flodlandskapet breder ut sig för betraktaren, delvis i skugga och delvis belyst av midnattssolen. Normanns bakgrund inom akademimåleriet kommer fram i de skarpa detaljerna i fiskläget medan naturen bär influenser av det nya friluftsmåleriet vilket märks i himlens stoffmåleri. Trots att det är natt sjuder bilden av aktivitet i de många båtar som befolkar havet. Något som visar vilken giltighet som Normann fäste vid detta motiv är när han ett år senare deltog i tävlingen om ”Folkegaven” återvände till samma komposition som katalognumret. Under våren 1883 utlystes en tävling om silverbröllopsgåvan till kung Oscar II och drottning Sofia om det norska folkets gåva. Denna gåva skulle avspegla det norska folkets lynne och kultur där de olika uttrycksformerna bland de norska konstnärerna skulle framgå. 55 arbeten tävlade om äran och endast 17 stycken blev utvalda däribland Normanns ”Sommernatt i Lofoten” som idag hänger på Det Kongelige slott i Olso.