Anders Zorn, "Christian Aspelin"
Etsning, 1884, signerad med blyerts och daterad 1909. P. 13,4 x 7,9 cm.
Ej examinerad ur ram, något missfärgad.
Asplund 23, Hjert & Hjert 21.
Christian Henrik Thomas Aspelin, född 29 juli 1830 i Stockholm, död i Västanfors 6 juli 1919, var en svensk industriman och disponent. Hans farfar var tobaksfabrikören och sockerbruksägaren Thomas Andreas Aspelin.
Aspelin föddes i Stockholm som son till bruksägaren Thomas Aspelin och hans hustru Jeanna Persson. Han var elev vid Falu bergsskola 1855-1856, vid Ultuna 1858-1859 och övertog i början av 1860-talet fädernesbruket Fagersta som 1873 ombildades till aktiebolag med Aspelin som disponent till 1907.
Aspelin var fullmäktig i Järnkontoret 1897-1907, han erhöll dess stora guldmedalj 1897 och var i riksdagen ledamot av andra kammaren för Västmanlands läns norra domsagas valkrets 1879–1881. Under Aspelins ledning utvecklades Fagersta bruk från ett vanligt stångjärnsbruk till ett tidsenligt järnverk med ånghammare, med tillverkning av sågblad, fjädrar och ståltrådslinor. Från 1890-talet tillverkade man även valsade ståltuber, velociped- och kalldragna ångpannerör med mera. Han införde även Martinmetoden vid bruket.
Aspelin bidrog till den svenska järnhanteringens allmänna utveckling och förskaffade brukets varumärke, liljestämpeln, rykte om hög och pålitlig kvalitet i hela världen, och bruket erövrade en rad priser på flera världsutställningar.
Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.
Läs mer