Axel Nilsson
"Landskap vid adriatiska havet"
Signerad Axel Nilsson och daterad 1922. Pannå 43 x 64 cm.
Proveniens
Beijers Auktioner, Stockholm, auktion 41, Moderna vårauktionen, 21 - 23 maj 1990, kat nr 486.
Litteratur
Axel Elvin, "Axel Nilsson", 1970, omnämnd sid 82, avbildad sid 71.
Thomas Millroth, "Konst på Astra", 1997, avbildad helsida i färg sid 25.
Övrig information
Vid början av 1920-talet ingick Axel Nilsson i konstnärskolonin som hade bildats på Smedsudden i Stockholm där han under åren 1920-22 bodde i den idylliskt belägna Sjövillan intill Riddarfjärden. Axel som ännu inte hade varit utomlands längtade efter nya miljöer och de uppmuntrande reseskildringarna från Europa som Hilding Linnqvist sände honom stärkte ytterligare hans rastlöshet.
För att finansiera sin resa tecknande Axel ett kontrakt med Gösta Olsson på Svensk-Franska Konstgalleriet, uppgörelsen innebar att i utbyte mot ett fullt år av Axel Nilssons produktion under vilket han förband sig att leverera minst 15 målningar skulle Gösta Olsson betala 12.000 lire. I mars 1922 lämnar så Axel Nilsson Stockholm tillsammans med sin nära vän Fritiof Schüldt för att resa söderut mot Italien.
Auktionens målning "Landskap vid Adriatiska havet" är utförd under denna resa och man kan i den redan skönja den nya lyskraft som hans konst fick under utlandsvistelsen, samtidigt som impulsiviteten från hans tid vid Smedsudden fortfarande är närvarande.
Formgivare
Axel Nilsson var en svensk bildkonstnär född på Gotland. Han studerade vid Tekniska skolan och Konstakademien i Stockholm. Nilsson brukar tillsammans med Hilding Linnqvist och Eric Hallström räknas till de stora svenska naivisterna under 1910-1920-talet. Nilsson tillhörde ”Smeduddskolonin”, var medlem i Färg och Form och knuten till Gösta Olson på ”Svensk-Franska Konstgalleriet”. Nilssons konstnärskap brukar betecknas som lyriskt och hans motiv är ofta självporträtt, interiörbilder, Italienska landskap och nakna figurer. Hans kraftiga penselföring i dämpad kolorit ger ett harmoniskt uttryck och är kännetecknande för Nilsson. Han skiljde sig från de övriga naivister genom att inte knyta an till litteraturen. Han var sparsam både med detaljerna och med de naiva förvridningarna och lät gärna människor spela huvudrollen i målningarna. 1920-22 bodde han i Sjövillan på Smedsudden vid Riddarfjärden. Där utvecklades det realistiska måleriet, som senare blev så betecknande för honom. Som motiv valde han gärna det som fanns i hans närmste omgivning, utsikter, interiörer och stilleben, som han återgav med verklighetens ljus.
Läs mer