Bilden av Kronprinsessan Victoria är tagen på Drottningholms slott. Wretljung hade fått i uppdrag av John E Franzén/Statens Konstmuseer att fotografera de fotografiska förlagorna till Franzéns porträtt av Kungafamiljen. Bilden är tagen i en av pauserna. Wretljung gjorde även en film om målningens tillkomst som visats ett antal gånger på SVT och YLE.

Kristina Maria Mezei har skrivit en text om Wretljungs fotografi:
"Det är sällsynt med bilder på kronprinsessan som går utanför den officiella representationen.
Fotografen Håkan Wretljung befann sig i en unik situation när han i maj 1984 arbetade med
att ta fram förlagor för det stora kungliga familjeporträttet som konstnären John E Franzén
skulle komma att måla. I uppdraget ingick gruppbilder, närbilder och detaljstudier.
Konstnären valde en vackert rum i slottet på Drottningholm där familjen bodde, med
gobelänger och tavlor på väggarna, stuckaturer, dubbla dörrar och stora fönster.
Kungabarnens olika åldrar gjorde att man fick ta pauser i arbetet. De yngre syskonen
behövde leka och springa av sig med jämna mellanrum. Då passade Victoria på att strosa
runt, hon var ju stora flickan då, 8 år.
Håkan Wretljung fångar henne mitt i en parentes, i en ögonblicksbild med endast en
exponering från sin småbildskamera. Vi känner igen hennes folkdräktsinspirerade klädsel
från det officiella porträttet. Men här är hon avslappnad och fastän ännu ett barn redan med
en brådmogen hållning med händerna knutna bakom ryggen. Storögd, nyfiken och med
öppen mun tittar hon på porträtten på väggarna.
En stämning av förundran omger Victoria. Det infallande silvriga ljuset smeker flickgestalten
varsamt och speglingarna i parketten ger henne en svävande lätthet. Den genomskinliga
rosetten i håret skimrar. Vi ser kronprinsessan genom dörröppningen, som i smyg, hon tycks
vaktas av två trygga stolar på båda sidorna av den halvöppna dörrarna.Hennes förundran
blir även betraktarens: hon befinner sig som i en annan verklighet, hon tycks tillhöra en
annan dimension både faktiskt och i överförd bemärkelse, med ett liv framför sig som är
utstakat från början av ödet,och av de plikter som väntar en Kronprinsessa. Men just här tar
hon ett litet steg åt sidan och det är som om tiden stannar upp.
Jag kommer att tänka på Velasques målning av Las Meninas, med infantinnan Margarita i
blickfånget eller Johannes Vermeers porträtt över Astronomen och Geografen. Det handlar
om en förtrollad atmosfär som tillhör ett ögonblick, en liten stund med stiltje då olika
verklighetsnivåer möts och får en poetisk laddning. Av kunskap, intuition och skönhet.
Och genom Håkan Wretljungs konstnärliga blick som fångar detta sällsynta ögonblick
kommer framtiden oss till mötes."