Bukowskis presenterar två betydande verk av Gustaf Fjaestad
Gustaf Fjaestad – Naturlyrik och symbolism
Gustaf Fjaestad var en av sin generations mest framstående svenska konstnärer. Innan honom hade generationen av de så kallade ’opponenterna’ lagt fundamentet för en ny konst i Sverige. De kritiserade den rådande konstsynens i Sverige som präglades av Konstakademiens gammalmodiga ideal och förespråkade istället det nya friluftsmåleriet som hade växt fram i Frankrike. Opponenterarna importerade det franska friluftsmåleriet till Sverige vilket förändrade den inhemska konsten i dess grundvalar. 1886 grundade de Konstnärsförbundet vars revolutionära syfte var att ”att motarbeta alla otidsenligheter, som kunna skada, och befrämja alla reformer, som kunna anses gagna vår inhemska konst och konstindustri”.
Gustaf Fjaestad förvaltade på många sätt opponenternas konstnärliga framsteg. Bruno Liljefors, som var en framstående opponent, blev på 1890-talet Fjaestads främsta mentor. De träffades en dag i Uppsala och blev nära vänner. 1893 anlitade Liljefors honom som assistent vid arbetet av landskapspanoramat i Biologiska Museet i Stockholm. Tre år senare skulle en annan framstående opponent ta hans hjälp, nämligen Carl Larsson som arbetade på väggmålningarna i Nationalmuseums trapphus. Fjaestad var därmed involverad i 1890-talets två till yta och ambition största konstprojekt.
1897 besökte han för första gången de värmländska skogarna för en skidutflykt och blir förälskad i platsen. Vid den här tiden låg Bröderna Erikssons Möbelverkstad utanför Arvika i Värmland och deras produktion under 1890-talet gav dem stor berömmelse. När Fjaestad gifter dig med Maja Hallén sommaren 1898 har den ena brodern Christian Eriksson bosatt sig i Stockholm. Han erbjuder det nygifta paret att flytta in i sin nybyggda ateljé Oppstuhage som han byggt på familjens ägor i Taserud i Arvikas norra utkant.
Gustaf och Maja flyttar in hos Eriksson men bygger senare sitt eget hem, Kampudden, vid Rackensjön. Under åren därpå bosatte sig vänner och bekanta till paret Fjaestad intill Rackensjön och en konstnärskoloni växte fram som vi idag kallar Rackstadkolonin. Måleriet bland Rackstadkonstnärerna definierades av det stämningsfyllda landskapsmåleriet. De var intresserade av bland annat teosofi och deras bilder var ofta symbolistiska. Bildspråket var influerat av japonismen, en kulturell strömning som växte fram i Europa under det sena 1800-talet. För Gustafs del blev värmländska skogarna ett livsprojekt. Verken Spår i snön samt Gryningsmorgon som presenteras på kommande auktionen Important Winter Sale är två utmärkta exempel på detta.
Gustaf och Maja Fjaestad. Foto: Rackstadmuseet
"Spår i snön"
I denna aktuella målning ser vi vad Gustaf Fjaestad blev mest berömd för, nämligen vinterlandskapet. Hans otaliga vinterskildringar av det värmländska landskapet gav honom epitetet ”Rimfrostens mästare”. I denna målning ser vi spår i djupsnön som leder betraktarens blick in mot den mörka skogen. En av Fjaestads levnadstecknare, Agneta Fjaestad Nordmark talar om "en intimitetskänsla", "som om just denna plats vore 'ens eget' privata ställe". Det är lätt att instämma i påståendet när man betraktar denna målning. Någonstans i skärningspunkten mellan naturlyrik och symbolism avbildas de värmländska skogsmotiven med konstnärlig skärpa och detaljrikedom.
Säljs på Important Winter Sale
Utrop 400 000 - 600 000 SEK
"Gryningsmorgon"
Samtidigt som att vinterlandskapet var motivet som gjorde Fjaestad berömd så var han en mycket komplett konstnär. Rackstadmuseets första intendent Per Inge Fridlund har till och med kallat honom ”allsidig nästan som en renässansmålare”. Detta ser vi prov på i auktionens aktuella målning. Under sommarhalvåret använde sig Fjaestad av en eka som han byggt själv för att kunna åka ut på Rackensjön och utforska olika aspekter av det värmländska landskapet. Så här skrev Fjaestads fru Maja till sin mor:
”Det var en högtid skall jag säga när Gustaf fick båten klar, då for han ut och profseglade och vi gingo rundt udden och följde den med blickarna, den tog sig bra ut på sjön. Nästa dag seglade han öfver till Ahlgrenssons och tog dem med sig hit och på e.m rodde vi alla ut till en liten ö som heter ”Kampöla” och hade punsch oss och frossade på lingon som sitta qvar se’n i fjol. Det är en stilig fin ekbåt och rymmer väldigt många”.
Gryningsmorgon ställdes ut på världsutställningen The Panama Pacific International Exhibition i San Fransisco 1915.
Säljs på Important Winter Sale
Utrop 400 000 - 500 000 SEK
Gustaf Fjaestad och Världsutställningen i San Francisco
Världsutställningen i San Francisco, USA 1915 ("The Panama-Pacific International Exposition") arrangerades mellan februari och december 1915. Syftet med utställningen var att fira slutförandet av Panamakanalen som hade öppnats 1914. Utställningen blev också ett tillfälle för staden att visa upp sin återhämtning efter den stora jordbävningen 1906. Gustaf Fjaestad var en av de svenska konstnärerna i utställningen och bland verken som visades var auktionens aktuella målning betitlad "Gryningsmorgon".
Kommittén för det svenska deltagandet i utställningen tillsattes den 18 juli 1913, med kronprins Gustaf (VI) Adolf som ordförande. Arkitekt för den svenska paviljongen var Ferdinand Boberg. Som generalkommissarie utnämndes Richard Bernström och som kommissarie för den svenska konsten konstnären Anshelm Schultzberg (1862-1945). Efter framgångarna som kommissarie vid Världsutställningen 1904 i St Louis, och Rom 1911, var Schultzberg den givne ambassadören för svensk konst internationellt. Nu ställdes Bernström och Schultzberg inför ett närmast oöverstigligt scenario. Samtidigt som den svenska paviljongen byggdes under sommaren och hösten 1914 bröt första världskriget ut i Europa. Transporten av de omfattande och kostsamma utställningsföremålen genom ubåts- och mininfekterade hav verkade vara en omöjlig uppgift. Frakt- och försäkringskostnaderna hade stigit kraftigt på grund av kriget och nedskärningar måste göras. På sensommaren 1914 verkade det som att utställningen av svensk konst på världsutställningen inte skulle bli av. Dock ingrep i sista stund den svenske utrikesministern Knut Wallenberg, som nyligen hade utsetts till hedersledamot i Konstakademien, och räddade den svenska utställningen genom ett personligt bidrag på 50 000 kronor för att täcka de ökade frakt- och försäkringskostnaderna.
I december 1914 anlände så Schultzberg till New York med två fartygslaster från Sverige. Den riskfyllda överfarten som gått via Norge hade tagit två veckor. Utställningsföremålen lastades om på järnvägsvagnar och transporten fortsatte med tåg över den amerikanska kontinenten till San Fransisco. Bara konsten uppgick till över 400 föremål varav 26 målningar var utförda av Fjaestad. I det nybyggda Palace of Fine Arts, som står kvar än idag, hade den svenska konsten tilldelats nio salar. Carl Larsson, Bruno Liljefors och Gustaf Fjaestad var representerade i var sin sal. I den första, ”The Fjaestad room”, visades måleri, skulptur, vävnader och en grupp av Fjaestads nationalromantiska snidade “stabbe-möbler”. Genomgående för den svenska avdelningen i Palace of Fine Arts var den starka närvaron av naturen tolkad av ett brett spektrum av konstnärer. Utställningen blev en succé och ett stort antal utmärkelser tilldelades de svenska verken. Bukowskis har tidigare sålt föremål av Gustaf Fjaestad ur denna historiska utställning bl.a. “Den första snön” daterad 1913 och det är med glädje som vi nu presenterar “Gryningsmorgon” från 1904, en närmast trolsk skildring av en skogsglänta med mossbeklädda stenar vid vatten.
Important Winter Sale
Visning 30 November – 5 december, Berzelii Park 1, Stockholm
Öppet Vardagar kl 11–18, helg kl 11–16
Auktion 6 – 8 december, Arsenalsgatan 2, Stockholm
Läs mer om auktionen och utforska hela katalogen
Förfrågningar & konditionsrapporter Kontakta specialist
Stockholm
Lena Rydén
Chef konst, specialist modern och klassisk konst
+46 (0)707 78 35 71
Stockholm
Rasmus Sjöbeck
Assisterande specialist klassisk konst
+46 (0)727 33 24 02
