Gösta Sandels
För konditionsrapport kontakta specialist
"Flicka med flygande hår" (Elaine)
Signerad Sandels och daterad 1916. Uppfodrad duk 81 x 65,5 cm.
Proveniens
Tidigare i fröken Estrid Fischers samling, Stockholm, därefter i arv.
Utställningar
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Konstnärsförbundet", maj - juni 1916, kat nr 493 (under titeln "Blond dam").
"Den Frie Udstillning", Köpenhamn, dec 1916.
Nordiska Konstförbundet, svenska sektionen.
Prins Eugens Waldemarsudde, "Gösta Sandels", 23 okt 1999 - 9 jan 2000, kat nr 19.
Norrköpings Konstmuseum, "Gösta Sandels", 23 jan - 8 mars 2000, kat nr 19.
Göteborgs Konstmuseum, "Gösta Sandels", 18 mars - 24 april 2000, kat nr 19.
Bohusläns Museum, Uddevalla, "Gösta Sandels", 6 maj - 13 aug 2000, kat nr 19.
Litteratur
Gertrud Serner, "Gösta Sandels", 1941, avbildad sid 64.
Bengt Lagerkvist, "Riddar Drömmare av sol och snö - En bok om Gösta Sandels", 1999, avbildad helsida i färg sid 95.
Övrig information
Sommaren 1913 fick en avgörande betydelse för konstnären Gösta Sandels. Efter att ha spenderat våren med konstnärsvännerna i Frankrike reste han nu hem till Sverige fylld av energi och skaparlusta. I Fiskebäckskil i Bohuslän skulle han denna sommar möta sin stora kärlek Elin Hallberg, kallad Elaine. Den unga skönheten, som var en skeppsredardotter från Uddevalla, blev från första mötet centrum för konstnärens dyrkan och uppvaktning. Den förälskade Sandels avgudade henne, men den vackra Elaine visade sig emellertid vara synnerligen svårflirtad, och inte alls särskilt mottaglig för hans intensiva beundran.
Den unga damen beskrivs som lång och rak, blond, blå blick och mycket vacker.
Så började sommaren lida mot sitt slut och hon tog avsked och reste ifrån orten utan att den passionerade konstnären lyckats fånga hennes hjärta. Elaine hade gjort ett sådant intryck på honom att han inte kunde ge upp hoppet och nu började han skriva mängder med kärleksfulla uppvaktande brev till henne trots att hennes svar kom sällan.
I oktober lämnade han så också badorten och flyttade först till Göteborg och sedan Kungälv där hans mest konstnärligt produktiva tid skulle följa. Under tiden i Kungälv fortsatte han också att intensivt skicka passionerade brev, men hennes svar var ännu avvisande. Trots detta gav han inte upp. Breven berättar också om hans konstnärliga upplevelser under denna tid, om hans besök till Göteborg, om utställningar, om böcker han läst men framförallt om hans längtan…
Så slutligen på vårkanten 1916 fick han äntligen träffa henne i Borgholm där hon nu arbetade som lärarinna och någonting hade hänt på de år de inte setts. Efter denna sammankomst var deras relation annorlunda. Breven som fortsatte dem emellan fick efter detta besök en helt annan och innerligare ton och Elaine hälsade även på i Kungälv. Hon var inte längre alls avvisande för den enträgne uppvaktaren utan hennes svar innehöll en värme som han bara vågat drömma om tidigare.
Sandels beslutade sig strax därefter för att fara till Stockholm och hösten 1916 flyttade han in i en lägenhet på Kungsgatan 50. Så äntligen svarade hans hjärtas dam ja på hans frieri och i september 1917 stod bröllopet varpå Elaine flyttade till Gösta i Stockholm. Några lyckliga år skulle de få tillsammans innan hans tragiska och alltför tidiga död i Spanien.