Kan inte nå servern
785
1479918

Anders Zorn

(Sverige, 1860-1920)
Utropspris
2 500 000 - 3 000 000 SEK
218 000 - 262 000 EUR
228 000 - 274 000 USD
Klubbat pris
3 550 000 SEK
Köpinformation
För konditionsrapport kontakta specialist
Lena Rydén
Stockholm
Lena Rydén
Chef konst, specialist modern och klassisk konst
+46 (0)707 78 35 71
Anders Zorn
(Sverige, 1860-1920)

"Gods-Kari"

Signerad Zorn och daterad 1916. Uppfodrad duk 92 x 60 cm.

Införselmoms

Införselmoms (12%) tillkommer på klubbat pris. För ytterligare information vänligen kontakta kundservice, alternativt +46 8-614 08 00.

Proveniens

Privat samling, Storbritannien

Utställningar

Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Invigningsutställning : Larsson - Liljefors - Zorn", mars-april 1916, kat. nr 133.
ARKEN Museum for Moderne Kunst, "Anders Zorn og nordisk samtidskunst", 26 juni – 5 september 2004.

Litteratur

Gerda Boëthius, ”ZORN. Tecknaren, Målaren, Etsaren, Skulptören”, 1949, upptagen i katalogen under år 1916 s. 554.

Övrig information

I den aktuella målningen har Anders Zorn avbildat Gods-Kari i den vackra vinterdräkten för Morakullor. Gods-Kari hette egentligen Ester Jansson och var född 1897. Med en mästarens självklarhet har Zorn fångat det dubbla ljusspelet över modellen och över klädedräkten. Det naturliga ljuset faller in från vänster i målningen och spelar över händerna och den gröna kjolens mjuka veck. Värmen och ljuset från den öppna spisen, utanför bilden till höger, reflekteras i jackan och färgar Gods-Karis kinder rosigt röda. Den elfenbens-vita pälsen och den ljusa schaletten smälter nästan samman med väggen som badar i vinterljus. Accenten av rött i hårbandet avslöjade, för de som var intresserade, att kvinnan ännu var ogift.
En av Zorns stora ambitioner i livet blev att bevara den dalska kulturen och skydda den mot industrialismens alltför starka förändringar. I hans måleri från Mora med omnejd finns ofta en omsorg om traditionerna bland annat genom att föra fram dräkternas kulturella egenart och därmed ge dalfolket en hyllning för att de höll fast vid sin unika historia. För Zorn representerades särskilt hembygden av hans moder, Grubb Anna Andersdotter. 1874 hade modern gift sig med Skeri Anders Andersson med vilken hon fick fyra döttrar. Familjens tillvaro var ofta svår och förmörkades av trångboddhet och fattigdom. När Anders Zorns karriär tog fart i England på 1880-talet sökte han lindra sin mors situation genom att sända hem ekonomiska bidrag. Efter att Zorn 1886 förvärvat en del av Skerigårdens mark invid Mora kyrka började han också att använda medlemmar ur familjerna Grubb och Skeri som modeller till sina målningar, till exempel i ”Vårt dagliga bröd” (Nationalmuseum). Modellerna fick klä sig gammalmodigt eftersom han ville återskapa dräktskicket från sin barndom. Zorn engagerade sig under hela sitt liv för nationaldräktens bevarande och i hans skildringar av hembygdens kullor och hantverkare syns särskilt hans önskan att återge de dalska klädedräkterna på ett realistiskt sätt åt eftervärlden.
Anders Zorn omtalades på 1910-talet som en stor dalapatriot, stockholmsprofil, storseglare och världsresenär. Hans liv fylldes av åtaganden och uppdrag såväl i Sverige som i utlandet, men det var i Mora som han var mantalsskriven fram till sin död. Mora räknade han som sin fasta punkt i tillvaron. Här fanns Zorngården med morastugan som hade morföräldrarnas gård inkapslad i husets mitt och här fanns den stora timrade salen vars storlek inte hade någon motsvarighet i hela trakten. Zorngården var en riktig symbol för den fattige sonens återkomst. Invid Zorngården låg också Anders Zorns ateljé som var inredd i ett medeltida eldhus från Fåsås fäbodar.

Konstnär

Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.

Läs mer