Originalram.

Detta hittills okända porträtt utfördes, med största sannolikhet, hösten 1905 i samband med att Richard Bergh erhöll uppdraget att måla sitt berömda samt djupt psykologiskt inträngande porträtt av Strindberg (olja på duk, 104 x 93 cm, nu i Bonniers porträttsamling, Nedre Manilla) där den store dramatikern och författaren är avporträtterad framför sin omtalade målning "Inferno" .

Under Strindbergs senare år tillhörde Bergh diktarens närmaste vänkrets. Bergh är den konstnär som fått mottaga flest brev (ca 40 st.) från Strindberg under dennes sista fem år (A. Rasmussen, "Redogörelse för inventering av Strindbergs brev 1907-12", 1984, sid 97). Strindbergs och Berghs vänskap sträckte sig tillbaka till 1880-talet då de träffades i Grez-sur-Loing. Ett karikatyrporträtt föreställande Strindberg utfört av Bergh härrör troligtvis från denna tid (A. Rasmussen, "Strindbergs porträtt: Strindbergporträtt utförda av bildkonstnärer samt Strindbergs verk i illustrerad utgåva", 1991, avbildat sid 91).

I samband med 1905 års berömda porträtt satt Strindberg modell för Bergh i författarens hem vid Karlavägen i Stockholm. Målningen fullbordades, emellertid, i Berghs ateljé. För ändamålet lånade Bergh Strindbergs målning "Inferno" från 1901. "Inferno" skänktes sedemera av Strindberg till Bergh och kom att tjäna som inspirationskälla för denne i hans eget måleri (N. Öhman, "Bonniers Porträttsamling, Nedre Manilla", 1994, sid 34): "Djup och kraftig och en glädje för mitt öga som vant sig vid att ge den en blick hvar gång jag fruktat att jag blifvit för tam i färgen. Då har jag tagit palettkniven, lagt på tjockare och ökat takten".

Bergh målade långsamt och Strindberg var otålig. Under samma höst stod Strindberg även modell för den unge skulptören Carl Eldh i dennes ateljé. I ett brev till den danske konstnären Viggo Johansen skrev Bergh några veckor innan porträttet var färdigt (G. Söderström, "Strindberg och bildkonsten", 1972, sid 348): "Det måste gå fort. Han vill ej sitta längre och är förfärligt nervös. Jag är ej mindre nervös och försöker förgäves måla fort. [...] Ibland tycker jag porträttet är utmärkt, oaktat det är helt tunt målat. Jag har helt få färger på paletten och tänker bara på modelleringen och uttrycket. Han liknar ett gammalt sårat men stolt lejon i verkligheten. Han är den intressantaste modell jag någonsin haft. Jag läser i hans ansikte med dess många ödeslinjer som i en underbar bok. Lyckas jag ej nu, målar jag honom ur minnet med ledning av den direkta målningen, som en studie egentligen".

Berghs porträtt av Strindberg avtäcktes 25 november 1905 i författarhemmet vid Karlavägen i Stockholm i närvaro av konstnärerna Karl Nordström och Georg Pauli samt Strindbergs bror Axel m. fl.

Katalognumret uppvisar påfallande likheter med ett fotografi föreställande Strindberg vilket denne, enligt en dedikation på baksidan, skänkte till den danske författaren Holger Drachman i januari 1906 då Drachman var på besök i Stockholm för att uppvakta Strindberg på dennes födelsedag (inramat foto, 30 x 24 cm, Holger Drachmans hus, Skagen; A. Rasmussen, "Strindbergs porträtt: Strindbergporträtt utförda av bildkonstnärer samt Strindbergs verk i illustrerad utgåva", 1991, avb. nr 57). Strindberg och Drachman hade lärt känna varandra i Zum Schwarzen Ferkel-kretsen i Berlin 1893. Enligt Rasmussen har fotografiet använts som förlaga till det avslutande arbetet i Berghs porträtt från år 1905. Med upptäckten av katalognumret bör även teckningen i fråga kunna relateras till Berghs arbete med målningen.