Per-Olow Anderson var en svensk fotograf som numera är nära nog bortglömd. Han var på sin tid känd över stora delar av världen, men mindre så i hemlandet. Kanske därför att det var världen som var hans arbetsfält, medan hemlandet mest fungerade som en plats för korta besök mellan fotouppdragen.
P-O, som han kallades i den närmaste kretsen, föddes 1921 i Stockholm. Berättelsen om hans liv är så innehållsrik att den knappt går att begripa. Redan som sextonåring åkte han till Spanien för att dokumentera inbördeskriget där. Några år senare åkte han med några av de svenska spanienfrivilliga till Norge för att delta i den norska motståndsrörelsen. Han greps av tyskarna och hölls fängslad i Grini innan han flyttades till koncentrationslägret Dachau. Där tillbringade han ett halvår innan han frigavs i en fångutväxling.
Under tiden i Norge hade han fått kontakt med det brittiska flygvapnet, som anställde honom som fotograf och utbildade honom till pilot. Under ett flyguppdrag blev hans plan träffat och P-O hamnade svårt skadad på sjukhus i England. Därmed var det slut på flygarkarriären.
Men P-O fortsatte sina resor till världens olika krigshärdar. Han var med om anfallet mot Pearl Harbor 1941, och tre år senare var han med vid landstigningen i Normandie 1944. Där mötte han återigen Robert Capa som han hade lärt känna under spanska inbördeskriget. När Capa dödades av en mina i Indokina 1954 var P-O vid hans sida.
Under 50-talet började P-O arbeta i Mellanöstern, framförallt i Egypten. Han blev nära vän med Nasser och kom också i kontakt med den palestinska frihetskampen efter staten Israels bildande 1948. 1956 var han i Gaza och dokumenterade flyktingarnas eländiga tillvaro där. Det resulterade i fotoboken ”They are human too…” som gavs ut i USA 1957. I Egypten följde han också byggandet av den gigantiska Assuandammen och flytten av Abu Simbel-templet under mitten av 60-talet.
Men P-O hade också andra strängar på sin lyra. Under 50- och 60-talen arbetade han som fotograf för filmbolag som United Artists, Paramount Pictures och Sandrews. Han dokumenterade inspelningen av en lång rad storfilmer, exempelvis Krig och fred, Alexander den store och Sommarens dårskap. I hans efterlämnade bildskatt finns unika bilder av skådespelare som Katherine Hepburn, Audrey Hepburn, Henry Fonda, Richard Burton, Sophia Loren, Humphrey Bogart m.fl.
Bland de svenska filmer han följde inspelningen av finns bland andra Käre John, Svarta palmkronor, Bokhandlaren som slutade bada och Ministern.
Men historien om P-O Andersons otroliga liv innehåller också en mängd andra inslag som hans passion för sportbilar och luftballonger.
P-O avled 1989, och hans omfattande bildsamling finns bevarad. Ett fantastiskt kultur- och tidsdokument som förtjänar ett bättre öde än glömskans.