SPEGELLAMPETTER, för ett ljus, ett par. Burchard Prechts verkstad, omkring 1720. Senbarock.
Försilvrad mässing s.k. argent haché. Dekor av allegoriska figurer med krönande Apollon omgiven av två muser (förmodligen Clio, historieskrivningens musa och Erato, lyrikens och kärlekspoesins musa), maskaroner samt akantusblad. Bakstycken med påskrifter "No 11" samt "No 9". Höjd 67, bredd 32 cm.
Ett glas senare. Ställvis sliten försilvring.
Litteratur
Munthe Gustaf, Konsthantverkaren Christian Precht. Ett bidrag till den svenska rokokons historia, Stockholm 1957, modellen avbildad sid. 174, bild 39, se även sid. 172-78.
Sylvén, Torsten, Speglar, Prisma 2000, sid. 200.
Övrig information
Burchard Precht (1651-1738) dominerade tillverkningen av högklassiga speglar i Sverige under barocken. Enligt Carl Gustaf Tessin var Burchard den ende spegeltillverkaren att räkna med i landet. Auktionens spegeltyp av försilvrad mässing förekommer sällan på auktion. Vanligare är Burchards spegelramar av snidat trä eller bly som förgylldes. Auktionens ramverk är istället av försilvrad mässing. Dylika speglar värderades av spegelmakaren Niclas Meunier 1766 då Burchards son Christian pantsatte delar av sitt fadersarv. Meunier beskrev de med orden "tolf stycken lampetter med gjutne mässingsramar, försilvrade i eld, samt med slipade spegelglas, av 14 tums höjd och 11 tums bredd [i det närmaste samma mått som spegelglaset på auktionens speglar], värde etthundradeåttio dal kmt. Dessa speglar och lampetter, om de nu för tiden så göras skulle, tillsammans värde...". Dessa lampetter var således enligt Meuniers ej längre på modet 1766. Det finns ett antal dylika spegellampetter kända med stora påskrifter "CP" på bakstycken. Dessa ska med all sannolikhet inte ses som tillverkarsignaturer, utan betraktas som uppmärkning av de speglar som tillföll Christian Precht i fadersarvet. Den som övertog Burchards spegeltillverkning var istället sonen Gustaf.