I Einar Jolins oevre finns ett medvetet och ibland avståndstagande betraktande från konstnärens sida. Motiven kan ofta beskrivas som direkta tablåer, oavsett om det är en stadsvy eller en tjurfäktningsarena som avbildas. Förenkling och skönhet är teman som följer Jolin genom konstnärskapet från Konstnärsförbundets till studierna i Paris hos Matisse.

Jolin kom att bli en populär porträttmålare. Den inre porträttlikheten fick stå tillbaka för en yttre elegans som passade tidens anda och de avbildade perfekt. Återigen var det hans förmåga att koncentrera sig på det enkla och sköna hos den avbildade som gjorde hans verk populära. Under det tio år långa arbetet som Jolin lade ner på det aktuella porträttet av Jenny Hasselqvist kom båda deras karriärer att blomstra. När porträttet påbörjades 1916 ställde Jolin ut tillsammans med Konstnärsförbundet på Liljevalchs och de kommande tio åren präglades av resor runt om i Europa, Nordafrika och hans framgångar i Sverige. Modellen, Jenny Hasselqvist (1894-1978), stod 1916 inför en succé i Mauritz Stillers film ”Balettprimadonnan” och när porträttet färdigställdes tio år senare var hon en del av den Svenska baletten i Paris. Hasselqvist lämnade Stockholm som en firad premiärdansös då Rolf de Marés experimentella och nyskapande danssällskap lockade flera framgångsrika dansare ned till Paris. Baletten blev inte långlivad men under de fem år (1920-1925) man turnerade hann man med att spela på de stora scenerna runt om i världen och dess konstnärliga uttryck gjorde avtryck långt efter att kompaniet upplöstes. Kostymerna och scenografin skapades av framstående konstnärer som Fernand Legér, Giorgio de Chirico och svenskar som Nils von Dardel och just Einar Jolin. I detta porträtt avbildas premiärdansösen Hasselqvist som Chiarina från baletten ”Karneval” – en balettpantomim i en akt som sattes upp på Stockholmsoperan 1916 av den ryske koreografen Mikhail Fokintill musik av Robert Schumann. Klädseln med sina geometriska former och lager har i målningen med hjälp av Jolins färghantering jämnats ut till en harmonisk komposition. Diskret håller ballerinan en mask i sin hand och rosorna vid hennes fötter avslöjar att det är en riktigt firad ballerina som porträtteras.