Kan inte nå servern
243
950126

Gösta Adrian-Nilsson

(Sverige, 1884-1965)
Gösta Adrian-Nilsson, "Kavallerist".
Gösta Adrian-Nilsson, "Kavallerist".
Gösta Adrian-Nilsson, "Kavallerist".

"Kavallerist"

Signerad GAN. Även signerad a tergo Gösta Adrian-Nilsson och daterad Paris 1924. Duk uppfäst på papp-pannå 35 x 26,5 cm.

Följerätt: Ja
Utropspris: 

300 000 - 400 000 SEK

28 100 - 37 500 EUR

27 000 - 36 000 USD

Klubbat pris: 
500 000 SEK
Tilläggslista

Duk uppfäst på papp-pannå.

Utställningar

Göteborgs konsthall, 1928, kat nr 7 med titeln ”Husaren”.
Galleri Modern, Stockholm, 1932, kat nr 35 med titeln ”Blå husar”.

Övrig information

Gösta Adrian-Nilsson (1884-1965), den skånske pionjären för futurism och kubism i modern svensk konst, var besatt av uniformerade män, främst flottister och husarer/kavallerister. Han beundrade ”husarer och flottister inte bara för geometrin i deras uniformer”, som Nils Lindgren skrev med ett fint understatement i förordet till GAN-utställningen i Lunds konsthall 1977. De homoerotiska mötena med uniformerade män inspirerade i hög grad GANs skapande fantasi – det har han själv vittnat om i sina dagböcker.

Målningen Kavallerist, som GAN utförde i Paris 1924, är en reminiscens av hans möte med en husar i Malmö, då han var hemma i Lund under sommaren 1923. Men redan 1918 hade GAN i Stockholm utfört två så storartade kavalleristmålningar som Blå husarer och Kavallerister. Hans båda rörelsefyllda målningar av vaktparaden i Stockholm från 1917-1918 hör, med sina rytmiskt marscherande blå livgardister, till samma kategori av målningar med uniformerade blå soldater.

Under fem år, 1920-1925 bodde GAN i Paris med avbrott för två längre vistelser i Lund och Halmstad somrarna 1922 och 1923. En lördagskväll i augusti 1923 tog han tåget till Malmö och besökte Kungsparkens restaurang, där han lyssnade på ”husarmusiken”. ”Jag berusade mig”, skriver GAN i sin dagbok, ”lamporna strålade, musiken dånade, unga män i engelska kläder gingo förbi” (dagboken 24.8.1923). Det erotiska mötet med en husar i parken efteråt kom att inspirera GAN till en hel rad av husarmålningar: ”Jag lever!”, skriver han entusiastiskt och fortsätter: ”Här förenas rött och grönt mot svart, grått, vitt – och citrongula snören och citrongula knappar lyser. Här är åter det som är. Det blodfullaste jag målat på långa tider – därför att blod föder blod, kraft expanserar kraft” (dagboken 29.8.1923).

Inspirerad av detta nattliga möte (och kanske fler möten) målade GAN ett antal husarmålningar, två av dem med en röd husar och flera med en blå husar, de senare med titeln K 7 eller K 7 Husar. Det är målningar i den strama syntetiskt kubistiska stil, som GAN övergick till i Paris efter sin fragmenterade kalejdoskopiska stil under 1910-talet. Förkortningen K 7 står för Kronprinsens husarregemente i Malmö, men K:et kan också tolkas som kod för t.ex. ”Kungsparken”, ”Kavallerist” eller ”Kubism”.

Kavallerist från Paris 1924 har en något annorlunda karaktär än raden av tidigare husarmålningar. Här möter en husar i form av en stående gestalt, målad i syntetiskt-kubistisk stil som en mera sammanhållen figur. Färgen på uniformen är inte längre mörkt blå utan ljusblå, och de för husaruniformen karaktäristiska snörmakerierna är inte längre gula utan vita, liksom plymen i uniformsmössan, handskarna och sporrarna. Han omges av träd, där stammen och grenarna framträder som skelett i det gröna och vidare av hus som signalerar stadsmotiv. Eftersom 5-våningshuset till vänster har en svensk flagga på taket kan stadsmotivet tydas som syftande på Malmö snarare än på Paris, även om det rör sig om starkt abstraherade former. Mellan två av fönsterraderna har GAN roat sig med att peta in två fönster i form av bokstäverna H och U med U:et delvis skymt, alltså HU = Husar. En markant detalj i husarens rekvisita är den vita sabeln, som med sin placering mellan hans lår konnoterar det manliga organet. En annan märklig och mera gåtfull detalj är den svarta ”bindeln” ovanför hans ögon.

Jag avläser denna ”parisiska” husar/kavallerist som en nostalgisk återblick på mötet med husaren i Malmö ett drygt halvår tidigare. Möjligen kan målningen tolkas som ett symboliskt porträtt av GAN själv i husaruniform, drömmande sig tillbaka till den förra sommarens erotiska utlevelser. Den svarta ”bindeln” över ögonen tyder på att husaren är försjunken i drömmar eller snarare i ett inre skådande. Men varför kallade GAN målningen ”Kavallerist” och inte ”Husar”? Förklaringen är helt enkelt att ordet ”kavallerist” var synonymt med ordet ”husar”. När GAN ställde ut målningen i Göteborgs konsthall 1928, ändrade han titeln till Husaren, och fyra år senare i Stockholm till Blå husar, då tavlan för övrigt köptes av en privatperson. Allt sedan dess har denna märkliga GAN-målning varit osynlig för allmänheten – fram tills nu 85 år senare.

Jan Torsten Ahlstrand
Konsthistoriker och GAN-expert

Lund 13.9.2017.

Konstnär

Gösta Adrian-Nilsson är främst känd som bildkonstnär, en pionjär inom Svensk modernism. Han studerade vid Tekniske Selskabs Skole i Köpenhamn och sedan för Johan Rohde vid Zahrtmanns skole i Köpenhamn. Som avantgardist sökte han ständigt nya intryck. I Berlin hos kretsen kring den radikala tidskriften Der Sturm, genom Kandinsky och Franz Marc. I Paris genom Fernand Legér och konstnärer i hans krets. GAN var en eklekticist i dess positiva bemärkelse. Han tog 1900-talets konststilar och skapade sitt eget uttryck. Symbolism, kubism, futurism, expressionism, konstruktivism och teosofi rymdes i hans mentala palett. Han hade en skarp blick för det manliga och hans måleri vitaliserades gärna av den modern teknologins energi, sprakande erotik och tyranners eko. Ingen svensk modern konstnär uppvisar en sådan säregen stil.

Läs mer
Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

För konditionsrapport kontakta specialist
Lena Rydén
Stockholm
Lena Rydén
Chef konst, specialist modern konst
+46 (0)707 78 35 71