Sigrid Hjertén
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
För konditionsrapport kontakta specialist
"Iván i blågul tröja"
Signerad Hjertén samt även a tergo signerad Sigrid Hjertén-G och daterad 1920. Pannå 40,5 x 32,5 cm.
Utställningar
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Sigrid Hjertén", 1995, kat. nr. 47.
Litteratur
Liljevalchs konsthall, utställningskatalog "Sigrid Hjertén", 1995, avbildad helsida plansch 47.
Övrig information
Berthe och Iván sitter i trädgården i det Hjertén-Grünewaldska hemmet i Frankrike. Året är 1920 och familjen Grünewald/Hjertén har samma år flyttat tillbaka till Paris. Sigrid får under denna tid hjälp av sin svägerska Berthe, som bodde hos familjen under första hälften av 1920-talet. Berthe var en av Isaacs syster i en syskonskara på tretton och förekommer i många målningar från den här perioden.
Under denna period förändras Hjerténs måleri och tar sig en ny vändning mot Matisse och hon utför en del målningar i en färgställning som drar mycket åt den forne lärarens. I ”Iván i blågul tröja” står den gröna växtligheten och trädgårdsmöblemanget som en kontrast mot de röd/lila partierna i bakgrunden och i Berthes kofta. De gula partierna i Iváns tröja lyser mot de mörkare, blå partierna. Motivet hämtar Hjertén, som så ofta, ur vardagslivet.
Konstnär
Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.
Läs mer