Kan inte nå servern
194
1353766

Sigrid Hjertén

(Sverige, 1885-1948)
Utropspris
60 000 - 80 000 SEK
5 300 - 7 060 EUR
5 530 - 7 370 USD
Klubbat pris
60 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Sigrid Hjertén
(Sverige, 1885-1948)

matta, flossa, ca 190 x 95-96,5 cm (samt kortsidorna med ca 2,5-3 cm benvit slätväv med ljusgrå ornament).

Ett blåmelerat mittfält med polykrom dekor av två stora fåglar. Två sidor med breda violettmelerade fält med fåglar. Rostfärgad bård.

Något blekt. Obetydligt slitage och smutsig, smärre skador. Kortsidornas slätväv med smärre revor, ställvis skadade fransar, flera saknas.

Proveniens

Ingrid Lidén som var kurskamrat med Sigrid Hjertén på Högre Konstindustriella skolan, nuvarande Konstfack. Ingrid Lidén var dotter till Arvid Lidén, landshövding i Kalmar. Sedan arv i familjen. Storebergs säteri, Västergötland.

Litteratur

Jämför Liljevalchs Konsthalls utställningskatalog: Sigrid Hjertén, 1995, sid 207; Cavalli-Björkman, Görel: Kvinna i avantgardet, Sigrid Hjertén. Liv och verk, Lettland 2017, sid 21-27, färgplansch sid 58; Prins Eugens Waldemarsuddes utställningskatalog: Sigrid Hjertén, en mästerlig kolorist, 2018, sid 13-14, färgplansch sid 47.

Övrig information

Jämför med flossamattan "Lustgården"/"Adam och Eva" från omkring 1912. Mattan tillhör Sveriges Radio. Den är vävd av Alma Andreasson-Wenchert.

Formgivare

Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.

Läs mer