Under en rad somrar från tiotalet och framåt målade Prins Eugen motiv från Örbergabygden. År 1916 kunde han inviga sitt nya sommarhus Örgården, beläget strax utanför Vadstena och med utsikt över Vättern och slätterna runt omkring. Örgården nyttjades sedan av prinsen mer eller mindre regelbundet fram till 1944.

Det som främst lockade prins Eugens målaröga i Örberga var de vidsträckta vyerna, himlen med de för trakten karaktäristiska molnformationerna över Vättern och den stora sjöns intensivt blå vatten. Han fascinerades också av skördearbetet på fälten: sädesskylar, dösar och skördade åkrar framstod nu som tilltalande motiv. Redan under sommarvistelserna på Stora Dala säteri i Västergötland 1910–11 hade prinsen börjat intressera sig för skyar, vidder och sädesfält, men det var i Örberga som han finslipade sin behandling av dem.

I "Skördetid, Örberga" finns alla de nämnda komponenterna. Det som utmärker just denna målning är färgbehandlingen. Prins Eugen arbetar här uttalat med grundfärgerna: de gula sädesfälten, det blå vattnet och den intensivt röda bondgården bildar ett slående och koncentrerat färgackord. Här har det skimrande valörmåleri som präglar många av prins Eugens övriga målningar från Örbergabygden fått ge vika för en ren och klar palett med starka, lysande kulörer.