Otto Keibel var en av de första i S:t Petersburg som formgav dosor i empirestil var av auktionens dosa är ett tidigt exempel på.
Det i lockets insida infattade graverade guldblecket har dock inget med denna dosa att göra. Inte bara det att texten inte helt ryms så är dosan tydligt stämplad 1799 medan texten refererar till Paul I:s kröning 1797. Enligt den graverade texten skulle dosan därtill ha kejsarens monogram i diamanter, vara värd 3,000 rubel och vara ur kejsarens egen hand given som gåva till Överceremonimästaren Valuev.
Enligt Dr Ulla Tillander-Godenhielm, som forskat i det ryska belöningssystemet, är hela texten en omöjlighet. Kejsaren gav aldrig ”per egen hand” en gåva till en underlydande. Detta var officiella gåvor vars utformning och värde var knutna till ett regelverk. En gåva överräcktes alltid av en hög representant för hovet - kanske hovministern och det var legio att en mottagare sällan fick sitt nådevedermäle omedelbart, utan det kunde ta något år, men mottagaren erhöll omedelbart ett certifikat över gåvan.
Inskriptioner förekom aldrig på dessa nådevedermälen, vilka också kunde ses som förtäckta penninggåvor. Mottagaren hade all rätt att returnera sin dosa till det kejserliga kabinettet, som var den instans där man skötte hela processen och då fick man hela den summa dosan var värd. Om gåvan var värd 3,000 rubel, som det står, var det en ansenlig summa, som jämförelse hade en general ca 10,000 om året i lön.
Inskriptioner på gåvor är alltså sekundära och sattes dit av mottagaren eller av senare generationer. I detta fall finns inte ursprungliga dosan kvar, men någon har velat bevara minnet av händelsen genom att flytta över textplattan till en annan dosa, den som nu säljs.
Bukowskis tackar Dr Ulla Tillander-Godenhielm för informationen