"Nature morte I"
Signerad G.A-N. Dukpannå 35 x 27 cm.
Nils och Alice Wedel.
Därefter i arv inom familjen.
"Svenska hem i ord och bilder", 1942, "Hos Nils och Alice Wedel", avbildad s. 36.
”Nature Morte I” har funnits i samma familjs ägo sedan tidigt 1900-tal och har aldrig tidigare visats offentligt eller förekommit på auktion.
Målningen, som ursprungligen var en julgåva från Gösta Adrian-Nilsson (GAN), är en del av konstnärsparet Nils och Alice Wedels samling. GAN var en nära vän till familjen från tiden då de var unga i Paris, och vänskapen varade livet ut.
”Nature Morte I” vittnar om GAN:s konstnärliga nyorientering under de fem år han bodde i Paris, 1920–1925. Bakom sig hade han en period då han smälte samman intryck från futuristernas dyrkan av rörelsen, kubisternas nya bildrum och ett kalejdoskop av färg och stjärnmönster.
Jan Torsten Ahlstrand skriver:
”Gösta Adrian-Nilsson (GAN) hade turen att dimpa ned på den europeiska konstscenen i rätt ögonblick vid två olika tillfällen: i Berlin 1913 och i Paris 1920. I Berlin blev den tidigare veke symbolisten från Lund omvänd till den kontinentala modernismens nya ismer, som han skapade en högst personlig syntes av. När han kom till Paris i juni 1920 och lärde känna Fernand Léger var han redan på väg mot en mera samlad kubism i den syntetiska kubismens anda. GAN beundrade Légers maskulina och formstarka maskinkubism, men någon Léger-efterföljare blev han inte, som så många andra inom 1920-talets avantgarde.”
GAN:s syntetiska kubism var rik på detaljer och starka färger, vilket skilde honom från den mer sparsmakade Léger. Auktionens målning, ”Nature Morte I”, är uppbyggd av ett antal former som sträcker sig vertikalt över målningen i flera plan. Ögat uppfattar ett stilleben med en målarpalett, en frukt, en kniv och en flaska, men formerna tycks sväva fritt utan att vara förankrade i rummet. Färgsättningen av de olika planen i gult och rött lyfter fram motivet, på Légers vis inramat av vita fält, mot den dova bakgrunden.
Målningen är signerad G.A-N med det kvardröjande futuristiska, blixtformade G:et och är sannolikt utförd mellan 1920 och 1923 i Paris. ”Nature Morte I” är ett tydligt exempel på GAN:s mångsidighet och experimentlusta – han är på väg att utveckla sin syntetiska kubism ytterligare. I målningen Komposition med bokstäver (Vive la cubisme) från 1921 och i två stilleben från 1922 och 1923 strör han in bokstäver, papperslappar och biljetter i bilden, och signaturen övergår till en samlad kubistisk form med tre versaler.
1925 lämnar GAN Paris och bosätter sig åter i sin hemstad Lund. Vänskapen med familjen Wedel återupptas, och GAN blir en återkommande gäst i hemmet. Han var ofta med vid julfirandet och hade då ibland med sig julklappar till barnen – inramade teckningar samt verk i tempera eller olja. I Alice och Nils Wedels samling ingick ett antal tidiga verk av GAN.
I ”Svenska Hem i Ord och Bilder” från 1942 finns ett reportage om familjen Alice och Nils Wedels hem på Jaktgatan i Örgryte. Den aktuella målningen finns avbildad i en av interiörbilderna från konstnärshemmet. På husets vind låg den gemensamma ateljén, och där fanns också två pojkrum. Vid den ena sängen hänger Gösta Adrian-Nilssons ”Nature Morte I” – en gåva till ett av barnen och ett minne från Paris, tidigt 1920-tal.
Bilder:
GAN, "Nature Morte I", i ett av pojkrummen på vinden på Jaktgatan 5 i Örgryte. Foto: Carl Gemler för "Svenska Hem i Ord och Bilder", 1942.
Nils Wedel och Gösta Adrian-Nilsson, Frostavallen, 1935. Foto: Privat
Gösta Adrian-Nilsson är främst känd som bildkonstnär, en pionjär inom Svensk modernism. Han studerade vid Tekniske Selskabs Skole i Köpenhamn och sedan för Johan Rohde vid Zahrtmanns skole i Köpenhamn. Som avantgardist sökte han ständigt nya intryck. I Berlin hos kretsen kring den radikala tidskriften Der Sturm, genom Kandinsky och Franz Marc. I Paris genom Fernand Legér och konstnärer i hans krets. GAN var en eklekticist i dess positiva bemärkelse. Han tog 1900-talets konststilar och skapade sitt eget uttryck. Symbolism, kubism, futurism, expressionism, konstruktivism och teosofi rymdes i hans mentala palett. Han hade en skarp blick för det manliga och hans måleri vitaliserades gärna av den modern teknologins energi, sprakande erotik och tyranners eko. Ingen svensk modern konstnär uppvisar en sådan säregen stil.
Läs mer