Vattenkastare, ett par, Näfveqvarns bruk, Swedish Grace.
Gjutjärn, i form av liggande lejon. L 30, B 17, H 22 cm.
Slitage och väderbiten patina.
Johan Fredrik (1891-1979) & Märta Beijer (1896-1997), Stockholm.
Bukowski Auktioner, Lilla Bukowskis S100, december 1998, kat. nr 638.
Förvärvade av nuvarande ägarfamilj vid ovanstående auktion.
Gösta Lilja, Bror Olsson & S. Arthur Svensson (red.), "Svenskt Konstnärslexikon vol IV", 1961, brunnsfigurerna omnämnda s. 410.
Marie Rehnberg, "Anna Petrus Skulptör och industrikonstnär", Arena 2009, se bevattningskar avbildat s. 90.
Under arbetet med Skogskyrkogården lät Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz knyta flertalet konstnärer till projektet för utsmyckning. Till Asplunds bevattningskar lät Anna Petrus rita en lejonmaskaron och en vattenkastare utformade som lejon i hennes karaktäristiska stil.
Anna Petrus var skulptör, industridesigner och formgivare, verksam i början av förra sekelskiftet. Hon föddes som Anna Petersson, dotter till en medicinprofessor och en grevinna, och tog sig efternamnet när hon utbildade sig på Konsthögskolan. Hon ärvde en mindre förmögenhet vid 11 års ålder då hennes mamma dog, vilket möjliggjorde att hon tidigt kunde utbilda sig i London och resa till Italien och Frankrike.
Anna Petrus stora internationella genombrott kom med världsutställningen i Paris 1925, där hon visade upp föremål i tenn och gjutjärn, i Swedish Grace-stil. Tenn var vid den tiden ett material som ansågs omodernt, men dess popularitet ökade i takt med att formgivare som Petrus kunde se dess fördelar. 1924 påbörjade hon ett samarbete med det då nyetablerade Firma Svenskt Tenn. Lejonet kom att bli ett återkommande motiv i Anna Petrus produktion, både som skulpturer och som stiliserade dekorer.
Läs mer