Herdies bostad och kök i Aspudden i Stockholm blev en mötesplats för unga konstnärer från såväl Sverige som kontinenten och han blev en av de många konstnärer och författare i exil som berikade Sveriges kulturliv från 1940-talet och framåt.
För svensk konst under efterkrigstiden fick han stor betydelse. På den tiden var konsten i landet behärskad och kubismens stränga regler om uppbyggnad och akademikernas och traditionalisternas betoning av kontroll, måtta och sans betydde mycket. I denna konst kom Herdies in som något exotiskt och anarkistiskt och romantiskt. Han påverkades själv mycket av den nya abstrakta konsten i Paris, som han lärde känna när han for dit efter kriget för att göra konstprogram för Radiotjänst. Det var också i Paris han sedan debuterade som konstnär, 1955 på galleriet Colette Allendy.
För Öyvind Fahlström fick Herdies "teckenmåleri" stor betydelse. Kring Fahlström samlades åren kring 1960 en internationell skara konstnärer, musiker och författare, bland dem Herdies. Det var fruktbara år i Stockholms konstliv då exempelvis Moderna museet öppnade och introducerade en ny konst. Stockholm öppnade sig mot omvärlden och blev för några år en av Europas konstmetropoler. Stor betydelse för detta fick några konstnärer och författare som kommit till Stockholm från olika delar av världen, förutom Olivier Herdies även bland andra poeten Ilmar Laaban, fotografen och poeten Lutfi Özkök och författaren Peter Weiss.
Herdies avled 1993 i Stockholm. År 2022 gav Thomas Millroth ut monografin ”Olivier Herdies - pionjär och mentor” där flertalet av auktions teckningar är avbildade. Under våren 2024 ställdes ett antal av teckningarna även ut på utställningen ”Olivier Herdies – Levande sitt eget liv” på Teckningsmuseet i Laholm.
Visning: 15–19 september, Berzelii Park 1, Stockholm
Öppet: kl. 11–17
