Olle Bonniér – modernist och avantgardist

Olle Bonniér är just nu aktuell med en hyllad retrospektiv utställning på Norrköpings Konstmuseum som pågår fram till den 22 februari 2026.

Bonniér föddes 1925 i Kalifornien, USA, han kom till Sverige som 5-åring år 1930 och avled i Stockholm 2016. Redan tidigt visste han att det var just konstnär han ville bli och en av hans första mentorer var Gustaf Fjaestad som han träffat i Värmland. 1941 började Bonniér studera vid Tekniska skolan, dagens Konstfack, och fortsatte senare som frielev hos Isaac Grünewald. Efter andra världskrigets slut, år 1945, begav sig Bonniér ut på studieresor i Europa och vandrade ofta långt för att lära av medeltidens och renässansens mästare.

Bonniér uttryckte sig genom sitt konstnärskap nonfigurativt och var intresserad av färgernas och formernas dynamik. Han fick sitt stora genombrott med utställningen ”Ung konst” hos Färg och Form där dåtidens radikala unga konstnärer förenades i en intellektuell sammanslutning som kom att kallas ”1947 års män”. En något missvisande benämning eftersom det uteslöt den enda kvinnliga konstnären på utställningen, Randi Fisher. I övrigt deltog Lennart Rodhe, Karl-Axel Pehrson, Pierre Olofsson, Olle Gill, Lage Lindell, Armand Rossander och Uno Vallman samt skulptörerna Liss Eriksson och Knut Erik Lindberg. En handfull av deltagarna fokuserade på det rent konkretistiska, Bonniér var en av dem. Utställningen lanserade på bred front den konkreta konsten i Sverige och Bonniér blev en av portalfigurerna. Han målade till en början färgstarkt, och sedan med mer kontrasterande färger, ofta svart-vitt. Under 1950-talet övergick Bonniér till ett mer poetiserande måleri. Olle Bonniér är tveklöst en av Sveriges främsta företrädare för konkretismen och var mycket viktig för det svenska konstlivet under efterkrigstiden.

Visning: 15–19 september, Berzelii Park 1, Stockholm
Öppet: kl. 11–17