Kan inte nå servern
380
1069370

Helmer Osslund

(Sverige, 1866-1938)
Utropspris
30 000 - 40 000 SEK
2 650 - 3 530 EUR
2 760 - 3 680 USD
Klubbat pris
32 000 SEK
Köpinformation
Helmer Osslund
(Sverige, 1866-1938)

Flodlandskap från Rhen

Signerad Helmer Osslund och daterad Rhein -95. Olja på smörpapper uppklistrat på papp-pannå 25,5 x 34 cm.

Proveniens

Privat samling, Österrike; Bukowski Auktioner AB, Stockholm, auktion 556, "Vårens Klassiska", 1-4 juni 2010, kat nr 8; Rolf Schmitz Collection.

Övrig information

Helmer Osslunds tidiga produktion är mycket intressant med dess påtagliga influenser från den kontinentala konst vilken Osslund tog del av på plats i, framför allt, Frankrike. I februari 1894 reste Osslund till Paris. Med Montparnasse som hemvist träffade Osslund Anders Zorn samt lärde Christian Erikssons franska fru att dansa hambo.

Väsentligare är, emellertid, Osslunds studier vid ”Académie Colarossi” samt, under februari-april 1894, för mästaren själv: Paul Gauguin. Inför sin 70-årsdag 1936 berättade Osslund i en intervju i "Västerbottenskuriren" att: "det egentligen [var] det att jag hade det riktigt knalt då och att Gauguin också hade det, så hans skola var den billigaste jag kunde få tag i".

I ett brev hem till brodern Elis skriver Osslund:

"Jag studerar för en fransk målare som heter Gauguin. Han är gift med en danska, har rest tror jag öfver allt, bland annat äfv. i Sverige, Japan och Tahiti [...] Målar lifligt o. färgrikt, fast med fritt iakttagande af färgvalörerna o. tycks vara en bland de få verkligt ursprungliga målare Frankrike för närvarande eger".

Osslund besökte även Grez-sur-Loing där han bodde hos Emma Löwstädt-Chadwick med make, lärde sig cykla samt, viktigast av allt, att måla ”en plein air”. I Paris kom Osslund även i kontakt med den s.k. japonismen samt dess ursprung, bl. a. genom att besöka en utställning om Hokusai på Musée Guimet. Förste intendenten vid Nationalmuseum i Stockholm, Lena Holger, skriver i ”Helmer Osslund”, 2008:

”Osslund tillbringade mycket tid på museer, såg konst och studerade aktuella konstutställningar. […] I Paris på 1890-talet fanns allt; friluftsmåleriet, impressionismen och syntetismen och så fanns Rembrandt och alla de andra gamla mästarna och till exempel den tidiga Corot, som han studerade på Louvren. Han såg målningar av många yngre och samtida som Cézanne och van Gogh. […] Han fastnade särskilt för Manet och hans mustiga svärta och Renoir med hans poetiska tillvägagångssätt”.

Pengarna tröt, emellertid, för Osslund som i sken av detta fick spara in på det mesta. Lena Holger igen: ”Det var under denna tid i Paris som han […] av ekonomiska skäl även lärde sig att måla på smörpapper”.

Vid jultid 1894 reste Osslund till Bonn i Tyskland där han fick arbete som dekoratör på en porslinsfabrik. Från denna tid härstammar några få landskapsmålningar från Rhenstranden, utförda under våren i Bonn, till vilka katalognumret hör, vilket utfördes innan Osslund med pråmbåt nedför Rhenfloden avreste från Bonn till Rotterdam på hösten 1895.

Konstnär

Den svenska bildkonstnären Helmer Osslund är en av den svenska konstens allra främsta uttolkare av det norrländska landskapet. Han inledde sin konstnärliga utbildning på Tekniska skolans aftonkurs 1887 för att året därpå avancera till avdelningen kallad Högre konstindustriella skolan. 1889 anställdes han som dekoratör vid Gustavsbergs porslinsfabrik men fortsatte sin konstnärskarriär efter studieresan till Paris, som han åkte på 1894 när han var 27 år. Han studerade omväxlande på Académie Colarossi där många av hans skandinaviska konstnärskollegor tidigare studerat. Via skolan kom Osslund i kontakt med den då fortfarande relativt okända konstnären Paul Gauguin och svensken hade honom som lärare i sex-åtta veckor under februari-april 1894. Trots den korta perioden hos Gauguin gjorde fransmannens syntetism ett stort intryck på Osslund.

Tillbaka i Sverige bosätter sig Osslund 1898 i Fränsta i Medelpad. Från och med den flytten skulle Osslund ägna sig åt det norrländska landskapsmåleriet fram till sin död 1938. Man brukar säga att Osslund föredrog att måla på hösten på grund av den färgprakt som naturen erbjöd. Dock är det tydligt i de otaliga sommar-, höst- och vinterbilder att han behärskade alla säsonger.

Läs mer