Jacob Hoefnagel, attributed to

Den avporträtterade, vilken har blå ögon, visar utseendemässigt stor likhet med Gustaf II Adolf, i synnerhet det höga hårfästet och dragen över pannan, ögonen och näsan. I den gängse bilden av kungen är han mer korpulent. I det tidigast kända porträttet av honom, en gravyr från 1616, visar att han i yngre år emellrtid var väsentligt smalare. (S Strömbom, "Iconographoa Gustavi Adolphi", 1932, motsida 16, ill3) Likheten med Gustaf II Adolf kan också tyda på att porträttet kan föreställa en släkting till honom t e x hans bror Karl Filip (1601-1622) eller hans kusin Sigismunds (1566-1632) söner; Vladislav (1598-1648) eller Johan Kasimir (1609-1672). Ytterst få porträtt av dessa är emellertid kända, vilket gör en definitiv bedömning svårbedömd.
Stilistiskt visar porträttet stora likheter med holländaren Jacob Hoefnagels porträttkonst. Hoefnagel arbetade som hovmålare hos Rudolf II i Prag framförallt som miniatyrist med djur- och växtbilder som specialitet i en vetenskapligt exakt naturalism. Efter slaget på Vita berget i Prag 1620 var han tvungen att fly landet på grund utav sitt protestantiska ställningstagande, troligtvis till Holland där han hade inflytelserika släktingar bl a skalden Constantin Huygens. Han stod också i förbindelse med Louis De Geer genom vars förmedling han kom till Sverige. År 1622 var han bosatt i Göteborg där han blev rådman och 1624 justitiepresident. Han kvarstod på denna post till år 1627. Hoefnagel var den mest betydelsefulla utländska konstnär verksam i Sverige före drottning Kristinas regeringsperiod.

Endast ett fåtal porträtt av Hoefnagel är kända, alla utförda i Sverige som tex de välkända bystporträtten av Gustaf II Adolf och hans gemål Maria Eleonora från ca 1624, för vilka han erhöll 150 riksdaler samt en guldkedja av kungen. (K E Steneberg, "Jacob Hoefnagels Gustaf Adolf porträtt" i Tidskrift för konstvetenskap, XVI, 1932, sid 1-15, (Svenskt konstnärslexikon, III, 1957, avbildad i färg, helsida motsida 156) respektive (K E Steneberg, "Ett Maria Eleonoraporträtt av Jacob Hoefnagel", i Tidskrift för konstvetenskap, XXV, 1944 sid 93-99) från ca 1624, förvilka han erhöll kungens medalj. Porträttens detaljskarpa torra sakliga teknik avslöjar en miniatyrmålares hand. I karakteristiken står dessa porträtt betydligt högre än andra porträtt av kungaparet som bevarats till vår tid.