Ernst Josephson
"Sommarlandskap med bikupor"
A tergo signerad Ernst Josephson och daterad 1875. Pannå 15,5 x 23,5 cm.
Provenance
Isac Schlesinger, Ektorp, Linköping.
Johan Friedländer, Göteborg.
Sigfrid Friedländer, Göteborg.
Fru Bertha Lindell, Linköping.
Bukowski Auktioner, auktion 386, 4 nov 1970, kat nr 474 (under titeln "Sommarlandskap").
Färg och Form, Stockholm (inköpt å auktionen ovan).
Privat samling i Östergötland till 2009.
Exhibitions
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Ernst Josephson. Minnesutställning", 1951, kat nr 84 (" 'Sommarlandskap med bikupor'. Målad på Ektorp i närheten av Linköping. Sign. Ernst Josephson 1875. Olja", utlånad av Fru Bertha Lindell, Linköping).
Literature
Karl Wåhlin, "Ernst Josephson. En minnesteckning. Förra delen 1851-1879", SAK, 1911, omnämnd sid 114.
Erik Blomberg, "Ernst Josephsons konst. Från Näcken till Gåslisa", 1959, omnämnd sid 85 samt avbildad halvsida samma sida (under titeln "Bikupor, Ektorp"), upptagen i katalogdelen sid 401.
Erik Blomberg, "Ernst Josephson. Hans liv", 1951, sid 153.
More information
A tergo påskrift i bläck: "Tillhör J. Friedländer, Göteborg. Denna studie af Ernst Josephson målad 1875 är ett originalarbete af konstnären upptaget i K Wåhlins katalog som n:o [...] intygar Axel L. Romdahl" samt numrerad "1135" resp. "437".
Katalognumret är utfört under konstnärens fyra dagar på Ektorp utanför Linköping i samband med hans cirka två veckor långa vistelse i Östergötland sommaren 1875. "Sommarlandskap med bikupor" är den enda kända fristående målningen från denna resa. Josephson skänkte målningen till Ektorps ägare, Isac Schlesinger, en nära vän till familjen Josephson. Josephsons mål med resan var att besöka Vadstena för att där utföra studier till en monumental målning på följande års prisämne på Konstakademien: "Sten Sture d. ä. befriar den danska drottningen Kristina ur hennes fängelse i Vadstena kloster". Målningen, på prisämnet i fråga, belönades 1876 med kungliga medaljen och inköptes av Konstföreningen. Framgången bekräftades även genom Josephsons inval i Konstnärsklubben samt Idun. Erik Blomberg har påpekat att bikuporna och järnvägsspåret, synligt i bakgrunden i tavlans övre högra hörn, skall ses som referenser till de stora industriella förändringarna i samhället vilka ägde rum vid denna tid. I sken av ovan förda resonemang kan tilläggas att bikupor traditionellt varit en symbol för mänsklig företagsamhet. Intressant att notera är målningens förgrund, i nedre vänstra hörnet, där färgskalan påminner om den färgmässiga täckningen hos ett bi. Avsiktligt, undermetvet eller en ren tillfällighet?