No connection to server
257
300543

Roberto Matta

(Chile, 1911-2002)
Estimate
500 000 - 700 000 SEK
44 400 - 62 100 EUR
46 300 - 64 800 USD
Hammer price
740 000 SEK
Covered by droit de suite

By law, the buyer will pay an artist fee for this work of art. This fee is 5% of the hammer price, or less. For more information about this law:

Sweden: BUS
Finland: Kuvasto

Purchasing info
Image rights

The artworks in this database are protected by copyright and may not be reproduced without the permission of the rights holders. The artworks are reproduced in this database with a license from Bildupphovsrätt.

For condition report contact specialist
Karin Aringer
Stockholm
Karin Aringer
Specialist Photographs and Contemporary Art
+46 (0)702 63 70 57
Roberto Matta
(Chile, 1911-2002)

"Vertical painting"

Signed Matta and dated 1962 on verso. Canvas 134 x 117 cm.

Exhibitions

Galeri Daniel Cordier, Paris.
Gimpel Fils Gallery, LTD, London. February-March 1965, Cat no 21.
Galerie Leger, Malmö, exhibition No. 68, Cat No. 22.

More information

Roberto Matta Echaurren föddes 1911 i Santiago, Chile. Familjen, av baskisk härkomst, tillhörde landets välbärgade och ledande samhällsklass. I Santiago studerade han arkitektur först hos jesuiterna vid Colegio del Sagrado Corazón och sedan vid Pontificia Universidad Católica. Under sin studietid i Santiago tog han kraftigt avstånd från den katolska kyrkan och anslöt sig till landets vänsterradikalism. Efter avlagd examen 1931 lämnade han Chile och for till Italien, Spanien, Jugoslavien, England och Sovjet. Vid 23 års ålder arbetade han i Paris som ritare i den välrenommerade arkitekten Le Corbusiers ateljé. Under sin tid hos Le Corbusier träffade Matta den jämnårige engelske konstnären Gordon Onslow Ford och de båda blev mycket goda vänner. Ford beundrade mycket de teckningar Matta utförde vid sidan om sitt arbete som ritare och uppmuntrade honom att fortsätta med sitt konstnärliga skapande. Vid ett besök hos sin faster i Madrid träffade Matta Federico Garcia Lorca och landsmannen Pablo Neruda. Genom ett rekommendationsbrev från de båda poeterna fick Matta tillfälle att möta Salvador Dalí. Den katalanske konstnären blev mycket imponerad av den unge arkitektens teckningar och uppmanade honom att visa dessa alster för den franske poeten André Breton, surrealismens ledare och främste teoretiker. Teckningarna gjorde starkt intryck på Breton och 1937 anslöt sig Matta till surrealistgruppen. Vid den tiden gick han över från teckning till måleri och 1938 ställde han ut på ”Exposition Internationale du Surréalisme” i Paris, en utställning arrangerad av André Breton och Paul Eluard.
Vid andra världskrigets utbrott 1939 lämnade flera av surrealistgruppens medlemmar Europa och for till USA. I New York blev Matta länken mellan de europeiska surrealisterna och New York-skolans konstnärer. Han presenterade Breton för bland andra målaren och konstteoretikern Robert Motherwell. Denna förbindelse mellan de båda grupperna blev av stor betydelse för den abstrakta expressionismen i amerikansk konst. Matta gav föreläsningar på New School of Social Research och var av stor betydelse för Jackson Pollocks och Mark Rothkos vidare konstnärskap.
1940 hade Matta sin första separatutställning på Julian Levy Gallery i New York. Året därefter for han tillsammans med sin hustru och vännen Robert Motherwell till Mexiko, där han tog starka intryck av den pre-colombianska konsten. 1942 deltog han i utställningarna ”Artists in Exiles” arrangerad av Pierre Matisse Gallery i New York och ”The First Papers of Surrealism” på Whitelaw-Reid Mansion. I mitten av 1940-talet gav hans tidiga abstraktioner plats för målningar där mekaniska och insektsliknade former flyter och kolliderar i en kosmisk rymd laddade av dynamiska spänningar. 1948 återkom han till Europa och bröt med surrealistgruppen. Han bosatte sig i Paris 1954 och utförde de kommande åren ett flertal resor till Kuba, Sydamerika och Afrika. Utöver sitt måleri har Matta även utforskat andra tekniker, bland annat skulptur, keramik, fotografi och videoinstallationer.

Matta var en socialt medveten surrealist med drag av abstrakt expressionism. Han är mest känd för sina drömlika återgivningar av rymden skildrade med en stark färgkänsla. De första arbeten han utförde för surrealistgruppen var illustrationer och artiklar till surrealisttidningen ”Minotaure” och tillsammans med resten av gruppen illustrerade han även den poetiska novellen ”Les Chants de Maldoror”, men 1938 tog han steget över från teckning till måleri. Under en vistelse i Bretagne målade han ett antal stora verk, vilka redan visade en markant personlig stil. Serien kallades för ”Morphologies psychologiques” och visade ett antal lyriska färgfläckar målade först med en bit tygbit och sedan med pensel. Färgerna, vilka exploderade i mörkt karmosinrött, gult, blått och svart, skildrade ett inre landskap med organiska formationer som genomgår förvandling i en kaotisk och oändlig rymd. Under den självvalda exilen i USA närmade sig Matta Marcel Duchamps teorier om rörelse och förlopp. Han influerades av dennes ironiska, lekfulla och samtidigt skarpsinniga konst, vilken visade med sina apparater och maskiner på en teknologiskt inriktad mytologi. Matta började utforska den undermedvetna världen och utvecklade ett bildspråk med kosmisk skapelse och förstörelse i den teknologiska eran. Den tyske konsthistorikern Werner Haftmann skrev att intrycket från Duchamp ”förenar sig i Mattas fantasi med Bretons föreställningar om verkligheten. Detta var utgångspunkten för hans eget bildspråk” (utställningskatalog, Nationalgalleriet, Berlin 1970). Vid återkomsten till Europa 1948 bröt Matta med surrealistgruppen och på 1950-talet blev hans konst mer polemisk och politisk. Han ville befria människan från politiskt, moraliskt och religiöst förtryck. I sina episka surrealistiska målningar vid denna tid valde han bland annat ämnen som Rosenberg-fallet i målningen ”Rosenbelles” och tortyren i Algeriet i verket ”La Question”.
Mattas målningar visar på en inre oändlig rymd, en obestämd sfär som ger fantasin fritt spelrum och där ögat simmar mellan organiska, geologiska och geometriska formationer i ständig förvandling. I målningarna känner man ett oerhört välbefinnande samtidigt som en djup ångest. Matta menade själv att ”Surrealismen är kanske den enda disciplin som tillåter en konstant förändring, försoning och förnyelse av förhållandet mellan människans aktivitet och fenomenen på jorden, eftersom den lägger tonvikten på kärleken, begäret, drömmen och entusiasmen”.