Evert Lundquist

”Nu, vid närmare 50 års ålder, efter 30 års jobb börjar mitt ”själsliga puzzle” förenas och min egen bild träda fram”.
Evert Lundquist var en 'late bloomer' och befann sig snarare på livets andra planhalva när det efterlängtade genombrottet skedde. Färg och Form visade en stor utställning 1950 med ett hundratal verk som rosades av kritikerna och som även försäljningsmässigt var en stor framgång. Två resor kom att ha stort inflytande för denna banbrytande period i Lundquists konstnärskap. En vistelse till Sicilien 1948, då han förälskade sig i den antika grekiska kulturen, resulterade i en serie med motiv av lerkrukor, som till exempel verket ”Krukmakarverkstaden”, målat efter hemkomsten i Saltsjö-Duvnäs, som tillhör Museum of Modern Art i New York. ”I enkelhetens skönhet finns kanske någonting som förenar denna kultur med vår och jag vill gärna tro att jag är del av denna långa tråd och att jag kanske vidrört den gemensamma nämnaren då och då i min verksamhet”. (Ulf Linde, ”Evert Lundquist – ur ett målarliv”, Norstedt 1996, sid 121).

Somrarna 1951 och 1952 hyrde Lundquist ett arbetarhus på Ven, där han kunde måla i ett intilliggande nedlagt tegelbruk. Mötet med ljuset och naturen på ön, tillsammans med den tidigare resan till antikens Sicilien, blev förlösande för Lundquists måleri och resulterade i flera målningar som tillhör det yppersta i konstnärens produktion, däribland ”Stegen”, ”Spaden” eller ”Stolen”.