Ramen utförd av konstnärens hustru Ruth.

Carl Kylbergs målningar har ofta korta, men betydelsefulla namn som Källan, Floden, Väntan, namn som för Kylberg gav målningen dess symboliska innebörd av filosofiska och religösa idéer. I sina dagböcker kommenterar han löpande sitt måleri och där kan man finna nyckeln som belyser hans djuptänkande konstnärskap. I hans scenografi fanns idéerna om människoödet som en färd, skeppet som nalkas land med människornas öden ombord eller far iväg ut på det stora vida havet och går det oväntade ödet tillmötes. Själv berättade Kylberg gärna om sitt existensiella möte med det oändliga havet och det ensamma skeppet då han som tonåring skulle mönstra på Abraham Rydberg där det låg på redden utanför Sandhamn. Han kom dit i skymningen och såg skeppet ligga som en drömsyn på det blanka vattnet i sommarens döende ljus. Han ställde sig på stranden och ropade "Skepp ohoj !". Tillvarons ovisshet och ensamhet dunkade inombords och människans ensamhetskänsla stod klart för honom, allena i natten, allena i världen !