Gösta von Hennigs hörde till samma elevkrets som Ivan Aguéli, Sager Nelson och Axel Erdmann vid Konstnärsförbundets målarskola på 1890-talet. Anders Zorn, Richard Bergh och Per Hasselberg var lärare för denna nyskapande konstnärsgeneration. Hennigs hade rykte om sig att vara ambitiös och hela hans tillvaro uppfylldes av konsten. Han blev för samtiden framförallt cirkusens och nöjeslivets krönikör. Själv lär han ha sagt om skildringarna från nöjeslivet "Ja, detta är min genre. Är det inte tillräckligt många som målar landskap? Cirkus, varité, kapplöpningar, caféliv - allt som är hetsigt, ögonblicksartat och rörligt, det dyrkar jag och det vill jag återge"

En liknande komposition, där betraktaren är en del av publiken, finns i Nationalmuseums samlingar (NM 2001). Denna lösning av motivet är elegant och von Hennigs får även chansen att visa på sin skicklighet med paletten. Danserskans röda klänning blir en vacker och effektfull kontrast till motivets mer mörka delar.