Verket är inspirerat av den brittiske författaren John Fowles (1926-2005) roman "Illusionisten (The Magus)" som utkom första gången 1965.
Romanen handlar om en brittisk privatskollärare vid namn Nicholas Urfe som under en vistelse på den grekiska ön Phraxos råkar i händerna på en gåtfull mångmiljonär vid namn Maurice Conchis. I sin undanskymda villa låter han Nicholas bevittna en lång rad intrikata ”tablåer”, miniatyrskådespel som uppges vara något slags sociopsykologiska experiment. Nicholas dras alltmer in i den halverotiska värld som Conchis visar fram för honom tills han plötsligt inser att det är han själv som är föremålet för de psykologiska experimenten.
Ett citat ur "Illusionisten": "Getfiguren, hans sataniska majestät, närmade sig med ärkediabolisk värdighet, och jag samlade mig inför nästa skede: en svart mässa verkade trolig. Kanske skulle bordet fungera som altare. Jag insåg att han smädade den traditionella kristusfiguren- staven var herdestaven, det svarta skägget Jesu bruna skägg, det blodröda ljuset någon slags hädisk parodi på glorian. Han kom fram till sin plats, den längs raden av dockor i denna svarta karneval stirrade på mig från golvet. Jag såg på ledet: hjortdjävulen, krokodildjävulen, vampyren, succuban, fågelkvinnan, trollkarlen, kistbärstolen, getdjävulen, schakaldjävulen, pierrotskelettet, halmdockan, azteken, häxan. Jag märkte att jag svalde, såg mig återigen om på de outgrundliga vakterna. Munkavlen började göra ont."
I det aktuella verket kan man se Cecilia Ömalm Krajcikova själv i raden av diaboliska figurer.