Roger Risbergs nakna och renodlade bildkonst slår emot betraktaren med full kraft. Som åskådare är det svårt att väja för det nästan råa uttrycket i hans tavlor. Risbergs bildvärld hämtar ofta inspiration från tecknade serier och barns förenklade måleri. Det finns något mycket familjärt och igenkännbart i hans framställningar, men samtidigt röjer sig ofta någon form av dualism bakom de till synes enkla illustrationerna.

I Risbergs bilder återfinns ofta den starkt röda koloriten ställd mot svart, precis som vi ser i denna framställning av Näcken. Här finns också tydliga referenser till konsthistorien. Tankarna går till medeltida träsnitt, där den klart lysande röda färgen känns nästan påtryckt mot den svarta bakgrunden. Näcken, eller Strömkarlen som han ibland kallas, har med sin lockande musik i alla tider fascinerat människan och med förkärlek skildrats i den symbolistiska konsten. Under 1800-talet kom näckentemat att blomma ut både i litteraturen, konsten och musiken och den svensk som kanske allra mest förknippas med skildrandet av ynglingen är Ernst Josephson. Hans spirituella och stämningsfulla gestaltningar av strömkarlen såväl som näcken har kommit att bli urtypen för vår sinnebild av den nakne unge mannen. Risbergs tolkning av samma motiv är kraftigt reducerat till de väsentliga detaljerna men lika övertygande och oförmedlad i sitt uttryck. Precis som Näcken besatt förmågan att trollbinda sina åhörare med ljuv musik, fängslar även denna målning betraktaren med sin rakhet och pregnans.