Mot slutet av 1890-talet överger Wilhelmina (Mina) Carlson-Bredberg sitt realistiska måleri och övergår till en visionär expressionism vilket gör henne till en föregångare i sin generation. Ett spännande konstnärskap tar nu form. Denna målning, utförd en regnig vinterdag i Paris, bryter tydligt mot det gängse måleriet kring förra sekelskiftet. Notera hur Mina återgett de regnvåta gatorna närmast som blänkande floder och vidare hennes djärva färgsättning med blått i olika toner, brunt, orange, grönt och vitt. Det är en färgintensitet och expressivitet som i delar går längre än de svenska modernisternas måleri senare under 1920- och 30-talen.

Paris blev en viktig plats för Mina Carlson-Bredbergs konstnärskap. Hon började studera vid Académie Julian 1883. Redan 1887 ställde hon ut på Parissalongen. Hon fortsatte studierna i Paris fram till 1890 och tar stort intryck av impressionismen. Det är under 1890-talet som hennes av impressionisterna influerade realism utvecklas till en ljusare och friare expressionistisk stil.