Anders Widoff arbetar i sina verk med det som redan finns och bygger på det som fanns. Han söker sig ofta till det enkla och vardagliga, till föremål som någon annan slängt eller betraktat som betydelselösa, finner och ger betraktaren nya möjligheter att se något som gömmer sig bakom eller bredvid det som ögat vanligtvis noterar. Genom att sätta ihop olika delar, måla, pröva och strukturera letar han efter något ömtåligt och skört, en bildpoesi som klär och klär av livet. Det är en i många stycken tidlös berättelse byggd på erfarenhet, en erfarenhet som sällan ger några bestämda svar, men som man ändå stannar till inför – ”Visst, så här var det och så är det.” Värmlands museum, 2017.