Olof Sager-Nelson

"Jan Torsten!

Många tack för din vänlighet att låta mig ta del av din teckning! Under de första månaderna av Nelsons första vistelse i Brügge (= juni - augusti, 1894) visar han ett särskilt intresse för "stämningen med klockrona som ringa och de svatklädda kvinnorna", vilket han finner "överväldigande".

Kvinnorna på din teckning tror jag sörjer Pickery, "en av de största skulptörer som levat", som Nelson uttrycker det. Han begravdes i vecka 2, augusti, 1894 och jag tror att din skiss är från denna tidpunkt och inspirerad av begravningen. Liksom den oljemålning i Göteborg av tre + en svartklädda sörjande kvinnor som "inspirerade" Albert E. till en dikt i Söndags-Nisses julnummer 1895: om Mor Yvonnes salig Jan som dött av en argonnerkniv under et krogslagsmuål...

Nelson kommenterade dikten i ett brev till "Poeten" på följande sätt: "Och så den deä helvetes fula kakan i tidningen, Det är ju stor skam. Ynkligt, inte hedrar det där mej. Fy fan så Ni hå' stympat till min tableaux."

Dessutom kallar Albert E. Olof för Olle i tidningen vilket föranleder kommentaren: ... varför fan ska' du envisas skriva Olle ... inte passar Olle till mina tavlor de borde du förstå:"

Ord och inga dikter ...

Hälsningar Lars-Göran (brev från fil.lic. Lars-Göran Oredsson till Jan Torsten Ahlstrand, våren 1980.