Matisse första renodlade skulpturutställning ägde rum på Alfred Stieglitz Photo-Secession Gallery i New York 1912. Mer än hälften av hans skulpterade verk (69 stycken) är utförda under åren 1900-1909. I hans tidiga skulpturer kan man se influenser från Rodin och Antoine-Louise Barye men framför allt är Matisse tredimensionella verk en ständig dialog med hans måleri. Han säger själv så här: ”I sculpted as a painter. I did not sculpt like a sculptor”. (Isabelle Monod-Fontaine, The sculpture of Henri Matisse, Thames and Hudson, 1984, sid. 9) Ungefär samtidigt som Matisse målar "Luxe, Calme et Volupté", 1904 ( Musée d'Orsay, Paris) och "Kvinna med hatt", 1905 (San Francisco Museum of Modern Art) utför han en serie med skulpturer och reliefer föreställande två av hans barn, Marguerite och Pierre. Matisse fick Marguerite tillsammans med en av sina modeller, Caroline Joblau, 1894. Fyra år senare gifte han sig med Amélie Noellie Parayre och Marguerite växte upp i detta hem tillsammans med sönerna Jean (född 1899) och Pierre (född 1900).
Matisse ansåg att reliefen var det ultimata steget mellan den tredimensionella rundskulpturen och det tvådimensionella måleriet. I reliefen kunde Matisse förena kroppens tydliga form med hans sätt att avbilda den mänskliga formen i målningarna. Skulpterandet var berikande för hela Matisse konstnärskap och det är tydligt hur hans parallella arbete med reliefer och måleri påverkar varandra.
Från att hon var liten tills hon 1923 gifte sig med Georges Duthuit var Marguerite en av Matisse favoritmodeller och hon återkommer i många av hans verk. Efter Matisse död ägnade sig Marguerite åt Matisses arkiv och att katalogisera hans verk.