Om dessa tidiga Stockholmsbilder skriver Nils Palmgren bland annat följande: "När nu vägen tillbaka till Frankrike var stängt av kriget, beslöt Jolin att slå sig ned i Stockholm. Högt uppe på Söders höjder, Fiskargatan 9, det s.k. Skandalhuset, fann han en passande ateljé, varifrån han hade en hänförande utsikt över staden, Strömmen och inloppet... Han hade nätt och jämnt fått staffliet och målarskrinet in genom dörren till sin lya, förrän han satte i gång. Från sina vackra fönster kunde han stycka upp utsikten i ruta efter ruta, än på höjden, än på längden, än mot Riddarholmen, än mot Stadsgården, lägga dominanten hitanför vattnet eller lägga den bortom. Här satt Jolin och arbetade på en rad stora dukar och många små under åren 1914 och 1915. Det blev blonda, friska bilder, lyckliga ungdomsbilder, inspirerade och vanligen upplagda i få seanser. Kraftiga konturer. Snabba, svepande penseltag. En kultiverad och vårlig, men ändå mustig palett. Mot de stora, lugna planen med mycket rosa, svalt, tunt blått, beige, elfenben, turkos och smaragd sätter Jolin in några detaljer, valda så, att de ge ett levande mönster och befolka miljön. Samtidigt sätter han in accenter (han har lärt av Corot)." (Nils Palmgren, "Einar Jolin", 1947)