Carl Johan De Geer

Konstnären berättar själv om sitt verk:

"På sidan 210 i min fotobok "Med kameran som tröst, del 1" från 1980 finns en bild som jag hoppas kan förvåna även idag. I en ostädad interiör hänger en plansch där seriefiguren Fantomen, i tidstypiska trikåer och fem olika versioner, ses smiska klänningsklädda damer på deras rumpor. Bildtexten är "Fantomen i Skanör 1942". Det året var jag fyra och bodde i Köpenhamn men vistades på somrarna hos min mormor i Skanör. Den 20:e Fantomen var född 1912 och således 30 år. Dog 1959. Den 21:a fantomen är född 1939 och lever än.
Planschen är en målning jag gjorde 1978 med akryl på pannå. En vit kant utgör inramning och med hjälp av ett snöre och två hål i överkanten förstärks likheten med en gammal skolplansch. 1980 målade jag även på beställning en replik till Norrköpings Konstmuseum. Så det finns två. Och 2011 även en litografi tryckt av den skicklige Björn Lumphé i en upplaga på 290 exemplar.
Utgångspunkten är ett italienskt seriealbum med en röd Fantomen ritad 1942. På grund av kriget var amerikanska serier förbjudna i Italien. Det skulle vara en av de mest piratritade serier som olagligt gjordes med manus av Federico Fellini. Jag tror inte det är så, stilen är helt Ray Moore´s. Men man kan ändå se det tragiska i att italienska soldater på väg mot sin död på östfronten hade denna smygpornografi som sin sista tröst i snön.
Miljön är tropisk, som i alla Fantomens äventyr. I hans hemland Bengali, som tycks ligga i Afrika och Indien på samma gång, finns det maharadjor. Fantomen får kontakt med en av dessa, som är bekymrad över sina kontakter med det motsatta könet. Speciellt hans trolovade, en prinsessa, är är besvärlig till humöret. Fantomen har lösningen, vilket framgår av bilden. Maharadjan är också med, han ses smiska prinsessan i övre vänstra hörnet. Och i bildens nedre del kommer Fantomens svartsjuka fästmö Diana ridande på en åsna.
I serietidningen Fantomens dubbelnummer 25-26 2010 återkom smiskberättelsen, i en annan tappning. Där är den vandrande vålnaden, alias Fantomen, alias Mr Walker, på en öde ö med två kvinnliga pirater som han läxar upp.
1970-talet var ett feministiskt årtioende och jag utgick från att min patriarkalt reaktionära bild skulle ses som satir. 2011 kan man inte vara lika säker. Feminismen är på tillbakagång, backlashen är energisk och lönerna orättvisa. Striptease och spanking är nästan politiskt korrekt, en utveckling jag för 40 år sedan trodde var omöjlig. Humor finns dock fortfarande."