1780 fick Gustav III storartat besök av sin kusin prins Peter Fredrik Ludvig av Holstein-Gottorp (regerande hertig av Oldenburg 1823-29). Som gåva till prinsen valde Gustav III att skänka bort en mycket dyrbar samling guldmedaljer som tillsammans vägde över fyra kilo. De sextiofem medaljerna hade redan vid denna tid ett stort kulturhistoriskt, numismatiskt och ekonomiskt värde. Den största andelen av medaljerna hade tillhört Gustav III:s far Adolf Fredrik, vars holsteinska ursprung hade en naturlig koppling till gåvans mottagare.
Överlämnandet av myntsamlingen den 6 mars 1780 har beskrivits av Gustaf Johan Ehrensvärd (1746-83), som skriver i sina Dagboksanteckningar förda vid Gustav III:s hof : ”Efter måltiden, då prinsen var uti Hans Maj:ts inre cabinet, erhöll han av Hans Maj:t den medaillesamling som var uti ett vackert cabinet inlagd//Sättet, på hvilket Hans Maj:t honom detta myntcabinett förärade, var äfven så artigt som för prinsen smickrande//Hans Maj:t sade honom: Cette collection qui contient l’éloge de votre famille vous sera sans doute agréable, mon cousin; je vous prie de l’accepter comme souvenir d’un ami et d’un bon parent”.
Denna historiskt sett ojämförbart dyrbara gåva av guldmedaljer har flera gånger behandlats i den numismatiska litteraturen men hur de presenterades har inte ägnats någon tanke. Likaså har tidigare forskning inte uppmärksammat någon beställning av något myntkabinett. Medaljsamlingen kom sedan att ärvas inom familjen Oldenburg fram till att den såldes av Friedrich August von Oldenburg på auktion i Tyskland 1923. Själva myntkabinettet såldes dock inte vid detta tillfälle men har under senare tid återfunnits i Tyskland.

Dekoren av lilla riksvapnet och kung Gustav III:s porträtt understryker möbelns officiella karaktär. En första tanke var att kabinettet kunde vara ett av de tre myntkabinett, som Gustav III 1784 förärade påven Pius VI. Deras utseende är okänt men det är indirekt genom brev belagt att Haupt utförde dessa. Dateringen 1780 utesluter dock detta då beställningen av mynten till påven gjordes först 1783 av kungen.

Vad gäller gåvan 1780 har forskningen hittills inte kunnat koppla några kungliga räkenskaper till den, vare sig gällande medaljerna eller deras förvaringsmöbel. En undersökning av de statliga räkenskaperna har visat sig vara mer fruktbart, gåvan var ju av officiell karaktär. I Statskontorets kanslis huvudarkiv, i Riksarkivet, finns svaret. Där upptas under den 17 mars alla beslut om utbetalningar för kostnader rörande medaljgåvan till ”hertig Petter af holstein”. Som tredje punkt upptas där: ”49 Rd 19s, till snickaren Haupt”. Därmed kan det beläggas att Georg Haupt gjorde medaljkabinettet till kungens praktgåva. Dekoren samt dateringen på auktionens kabinett gör att det kan identifieras som just denna möbel. Lådornas storlek överensstämmer också väl med antalet medaljer.

Det var en påkostad möbel som beställdes. Priset på dryga 47 riksdaler silvermynt kan jämföras med priset på andra möbler för hovet av Haupt t ex ett intarsiadekorerat sybord med marmorskiva levererat 1781 för ca 33 riksdaler, eller en byrå från 1778 för dryga 66 riksdaler. Beloppet är nästan hälften av priset på den stora byrå som 1782 levererades av Haupt till Gustav III:s andre son, hertigen av Småland, vilken såldes våren 2008 på Bukowskis för 5,2 miljoner kronor.