Kan inte nå servern
138
158309

Gösta Adrian-Nilsson

(Sverige, 1884-1965)
Utropspris
500 000 - 600 000 SEK
44 100 - 53 000 EUR
46 000 - 55 200 USD
Klubbat pris
420 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

Gösta Adrian-Nilsson
(Sverige, 1884-1965)

Lille Olles Resa

Signerad GAN. Utförd 1920. Olja på duk, 29 x 27 cm.

Med dedikation: "Till Olle och Jan från Farbror"

Proveniens

Gåva från konstnären till maskiningenjör Egon Östlunds son Olle 1920.
Olle Östlunds samling till 1983.
Galerie Bel'Art, Stockholm, 1983.
Svensk privatsamling.

Utställningar

Liljevalchs Konsthall, Stockholm, GAN 1884-1965, 6 april-20 maj1984, kat nr 162.
Malmö Konsthall, "GAN 1884-1965", 29 juni-26 augusti 1984, kat nr 162.
Hela serien om 12 verk avbildade i katalogen på sidorna 98-99.

Litteratur

Gösta Adrian-Nilsson med text av Lennart Hellsing, "Lille Olles Resa", 1984.
Jan Torsten Ahlstrand, "GAN - Modernistpionjären från Lund", 1985, sid 171.

Övrig information

Hösten 1914 blev Gösta Adrian-Nilsson (GAN) bekant med en konstintresserad maskiningenjör i Motala, som hette Egon Östlund. Maskinestetiken i GANs nya måleri tilltalade den unge ingenjören och de blev snart nära vänner. Egon Östlund blev under många år den främste samlaren av GANs bilder, särskilt sedan Östlund och hans familj hade flyttat till Halmstad. I sin monografi "GAN. Modernistpionjären från Lund. 1884-1920" (1985) skriver Jan Torsten Ahlstrand: ”Under tre härliga juliveckor 1917 hälsade GAN på Egon Östlund och hans fru Karin (Kajs) i Halmstad. Det nygifta paret hade flyttat från Motala sedan Östlund fått plats som maskiningenjör vid Halmstad-Nässjö Järnvägar. Det var GANs första sommarvistelse i Halmstad, denna stad som genom vänskapen med Östlund skulle få så stor betydelse för honom – och där han själv skulle komma att spela en så viktig roll som inspiratör och förebild för de unga målare som 1929 slöt sig samman i Halmstadgruppen. Vänskapen med Egon Östlund kändes redan nu så viktig för GAN att han kallar honom ’min bäste vän´”.

GAN var mycket road av barn, som han ansåg vara oförstörda i sitt seende av de vuxnas konventioner, och målade och textade gärna sagor för sina vänners barn. Med hjälp av den lille Olle Östlunds träklossar byggde han kring årsskiftet 1919-20 sin första renodlat kubistiska skulptur, Högtalaren (tillhör Moderna museet). Efter att ha firat julen 1919 hos Östlunds i Halmstad målade han i januari 1920 i Lund en bilderbok med titeln Lille Olles resa, som han erbjöd till Bonniers förlag. Förmodligen var det sedan han hade fått bilderna i retur, som han på det bakre omslaget ironiskt textade ”Pris: 0 kr. Förlag: Evigheten” och sedan skänkte alla bilderna till den då knappt 2-årige Olle Östlund. 64 år senare, i samband med 100-årsjubileet av GANs födelse, utgav i stället Rabén & Sjögren Lille Olles resa som barnbok med nyskrivna fyndiga verser av Lennart Hellsing.

De i en stramt förenklad stil och i en humoristisk anda utförda tolv målningarna låter betraktaren följa med lille Olle på en världsomsegling, där han träffar indianer, negerpojkar och kineser och diverse exotiska djur som hajar, papegojor, en elefant och en drake. Det säger något om GANs mångsidighet och kreativa fantasi, att han samtidigt med att han var sysselsatt med sitt avantgardistiska måleri och sina första kubistiska skulpturer också fann tid över att skapa sin första bilderbok för barn. När GAN i slutet av januari 1920 återvände från Lund till Halmstad skrev han i dagboken: ”Jag är åter bland mina vänner, de enda, Egon, Kajs och lille Olle.”

Formgivare

Gösta Adrian-Nilsson är främst känd som bildkonstnär, en pionjär inom Svensk modernism. Han studerade vid Tekniske Selskabs Skole i Köpenhamn och sedan för Johan Rohde vid Zahrtmanns skole i Köpenhamn. Som avantgardist sökte han ständigt nya intryck. I Berlin hos kretsen kring den radikala tidskriften Der Sturm, genom Kandinsky och Franz Marc. I Paris genom Fernand Legér och konstnärer i hans krets. GAN var en eklekticist i dess positiva bemärkelse. Han tog 1900-talets konststilar och skapade sitt eget uttryck. Symbolism, kubism, futurism, expressionism, konstruktivism och teosofi rymdes i hans mentala palett. Han hade en skarp blick för det manliga och hans måleri vitaliserades gärna av den modern teknologins energi, sprakande erotik och tyranners eko. Ingen svensk modern konstnär uppvisar en sådan säregen stil.

Läs mer