Kan inte nå servern
590
499972

John Bauer

(Sverige, 1882-1918)
Utropspris
500 000 - 600 000 SEK
45 500 - 54 500 EUR
47 600 - 57 100 USD
Klubbat pris
460 000 SEK
Köpinformation
John Bauer
(Sverige, 1882-1918)

Humpe i trollskogen

Signerad J.B. och daterad 1913. Akvarell, gouache och blyerts på duk 45 x 45 cm.

Proveniens

Tidigare i vice häradshövding Walter Philipsons samling, Stockholm.
I arv inom familjen.
Därefter privat samling.

Utställningar

Jönköping, 1982.

Övrig information

Motivet baserat på Vilhälm Nordins saga "Trollsonen som hade solögon och blev skogsman", ur 1912 års utgåva av "Bland tomtar och troll".

Humpe i trollskogen är ett enastående samt, av allt att döma, helt unikt verk av konstnären, utfört på höjden av hans konstnärskap år 1913.

I "John Bauer. Sagotecknaren" från 1935 omnämner Harald Schiller 1912 års utgåva av "Bland tomtar och troll" enligt följande: "I denna och följande samlingar står Bauers sagokonst på sin höjdpunkt. Han är här helt egenartad, och, i de yppersta verken, utpräglat svensk. Inga biintressen ha inverkat på bildernas gestaltning. Tanken på dekorativ och monumental konst har ännu icke börjat dominera hans värld. Varje bild har tillkommit uteslutande med tanke på dess illustrativa karaktär. Aldrig har Bauers fantasi gestaltat med sådan friskhet och lätthet som dessa år (1912-1913)".

Det var i och med 1912 års årgång av "Bland tomtar och troll" som John Bauer lämnade lärdomens år bakom sig för att framträda som en färdig mästare. Den gråsvarta lavyrtonen från tidigare ersattes nu av en mer genomgripande kolorit. Samtidigt blev hans konst mera stiliserad samt genomarbetad. Framförallt kan man i dessa motiv se hur konstnärens ivriga studium av naturen burit frukt i Bauers återgivning av exempelvis stenar och klippblock. Den svenska naturen besjälas genom Bauers behandling och framstår som en mytisk urkraft vars gestaltning ändå bär spår av konstnärens samtid i form av de påtagliga influenserna av japonism samt den nordeuropeiska jugendstilen.

En av de populäraste sagorna i 1912 års årgång av ”Bland tomtar och troll” är Vilhälm Nordins ”Trollsonen som hade solögon och blev skogsman”. Sagan berättar om trollmodern Humpa som med sitt veka sinnelag skiljer sig från de andra trollen i skogen. Hennes rödhårige son, Humpe, är också en särling. Hans ögon är inte röda och svullna som de andra trollens, utan stora och klara ”med solglimt i på köpet”. Tack vare sina solögon kan Humpe senare lämna trollskogens ständiga mörker och ”leva dagens ljusa liv i den fria skogen och fruktas av trollen, men älskas av allt som hör solen till".

Katalognumret är av imponerande storlek (45 x 45 cm) samt för ovanlighetens skull utfört på duk. Motivet som avbildar Humpe mot en fond av Bauers typiska trollskog är daterat 1913 och ingick ursprungligen i vice häradshövding Walter Philipsons samling. Målningen hängde då i Philipsons paradvilla i Stockholm vilken uppfördes år 1914-16 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom. Sedan år 1935 har byggnaden emellertid tjänat som beskickningsbyggnad och idag utgör den Polens ambassad.

Efter Philipson har målningen ingått i ytterligare en privat samling. Senast verket ställdes ut offentligt var på Jönköpings länsmuseum år 1982.

Formgivare

John Bauer föddes 1882 och var en svensk konstnär, främst berömd för sina målningar och illustrationer i de tidiga upplagorna av sagosamlingarna ”Bland tomtar och troll”. Tack vare de magiska bilderna har Bauer med sina prinsessor, troll och jättar haft betydande inflytande över hur vi idag föreställer oss olika väsen och mytomspunna figurer i våra traditionella berättelser och inom nordisk folklore.
Bauer växte upp i Jönköping och stor del av hans konstnärskap kom att inspireras av den småländska, mystiska skogen där troll och andra väsen syns växa fram ur klippblocken. Under studieåren fascinerades han visserligen av det tidiga tyska och italienska måleriet men återvände snart till den svenska sagoskogen. På Konstakademin träffade han sin blivande hustru Esther Ellqvist, som ofta satt modell och var inspirationen till prinsessan Tuvstarr i Bauers verk.
De flesta av Bauers målningar består av akvareller, men det förekom även oljemålningar. Under 1910-talet var Bauer tack vare sina sagomålningar redan en etablerad och folkkär konstnär, när han valde att avsluta sitt uppdrag som sagoillustratör. Hans sista år i livet utforskade han istället andra fantasifulla uttryckssätt som kom att prägla Bauers verk, som till exempel ”De dansande nymferna” och ”Blå Eva”. John Bauers sista stora målning skapades för aulan på Karlskrona flickläroverk år 1917, en oljemålning som föreställer gudinnan Freja där hans hustru Esther satt modell.
Hela familjen Bauer-Ellqvist omkom tragiskt i en båtolycka när ångaren Per Brahe förliste under en höststorm på Vättern den 20 november 1918.

Läs mer