Lena Cronqvist
"Trolovningen"
Signerad Lena Cronqvist och daterad 1974 - 75. Duk 169 x 125 cm.
Proveniens
Galleri Doktor Glas, Stockholm, 1975.
Utställningar
NUNSKU, "5x1000 år/5x1000 ans/5x1000 Jahre", vandringsutställning, bl.a. Moderna Museet, 1979, avbildad sid 4.
Lunds Konsthall, "Lena Cronqvist", 3 oktober - 1 november 1981, kat nr 16.
Konstakademien, Stockholm, "Lena Cronqvist Retrospektivt och aktuellt", vandringsutställning Sveriges Allmänna Konstförening, 7 - 29 mars 1987, kat nr 25.
Västerås Konstmuseum och Galerie Belle, Västerås, "Lena Cronqvist Retrospektivt och aktuellt", vandringsutställning Sveriges Allmänna Konstförening, 4 - 20 april 1987.
Länsmuseet, Gävle, "Lena Cronqvist Retrospektivt och aktuellt", vandringsutställning Sveriges Allmänna Konstförening, 3 maj - 8 juni 1987.
Skövde Konsthall, "Lena Cronqvist Retrospektivt och aktuellt", vandringsutställning Sveriges Allmänna Konstförening, juli - augusti 1987.
Västerbottens museum, Umeå, "Lena Cronqvist Retrospektivt och aktuellt", vandringsutställning Sveriges Allmänna Konstförening, 5 september - 18 oktober 1987.
Sundsvalls museum, "Lena Cronqvist Retrospektivt och aktuellt", vandringsutställning Sveriges Allmänna Konstförening, 31 oktober - 13 december 1987.
Norräna Husid, Island, "Lena Cronqvist", 18 juni - 10 juli 1988, kat nr 11.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Lena Cronqvist", 2 september - 16 oktober 1994, kat nr 131, hängde i sal nr 7.
Konsthallen, Göteborg, "Lena Cronqvist", 22 oktober - 30 november, 1994.
Nationalmuseum, Stockholm, "Ansikte mot Ansikte - porträtt från fem sekel", 4 oktober 2001 - 27 januari 2002, kat nr 146.
Litteratur
Göran Tunström, "Svartsjukans sånger. Dikter", Stockholm, 1975, avbildad.
Galerie Belle och Carl-Johan Bolander, "Lena Cronqvist", text och dikter av Tobias Berggren, Lena Cronqvist, Göran Sonnevi och Göran Tunström, 1979, avbildad helsida i färg sid 91.
J. Veiteberg, "Skaping eller gjenskapin. Nokre tolkingsproblem i samband med Lena Cronqvist sine bilete", Kunst og Kultur, nr 2, 1983, sid 113-128.
M-B Wadell, "Om att söka sitt jag. Ett tema i Lena Cronqvists konst", Konsthistorisk Tidskrift, nr 1, 1986, sid 27-37.
Göran Nilsson (red), ”Lena Cronqvist: retrospektivt och aktuellt”, utställningskatalog Sveriges Allmänna Konstförening, 1987, avbildad helsida sid 12.
Adalsteinn Davidsson, ”Lena Cronqvist”, utställningskatalog Norräna Husid, 1988, avbildad helsida sid 17.
Göran Ståhle, "Förvandlingens konst - vad parafrasen berättar", 1992, avbildad sid 52 - 60, 91f.
Galleri Lars Bohman, "Lena Cronqvist Målningar 1964-1994", 1994, text av Ingela Lind, avbildad helsida i färg sid 89.
M Sandqvist, "Bröllopet stod i ägget - alkemiska variationer hos Göran Tunström och Lena Cronqvist", 1995, avbildad sid 91-116.
Görel Cavalli-Björkman och Eva-Lena Karlsson, 2001, ”Ansikte mot ansikte: porträtt från fem sekel”, utställningskatalog Nationalmuseum, avbildad i färg sid 173.
Sveriges Allmänna Konstförenings årsbok 2003, "Lena Cronqvist", avbildad i färg sid 67 samt detalj avbildad sid 66.
Övrig information
-När du möter målningen nu, ser du en bild som handlar om samhällets konventioner eller ser du snarare en bild som föreställer dig och Göran?
-Jag ser van Eycks målning.
Frågan är min och svaret är Lena Cronqvists. Vi möts för att samtala om hennes målning ”Trolovningen”, denna centrala och ikoniska målning som Lena Cronqvist målade i ateljén på Koster i mitten av 1970-talet med influenser från den långa resan till Sydamerika i färskt minne. Alla med det minsta intresse för konst bär målningen på näthinnan, det är som om den finns i en gemensam bildbank, som en samtida och sentida syster till Jan van Eycks målning som anses skildra paret Arnolfinis trolovning. Lena Cronqvist svarade på min fråga utan att blinka. Det är klart att det inte handlade om henne och maken Göran Tunström. Att hon använde honom som modell var bara praktiskt, han fanns ju där. Att kvinnan i målningen uppbär likheter med konstnären själv är inte heller märkligt, att använda sig själv som modell är enkelt eftersom modellen alltid finns tillgänglig. Och att hon som konstnär genom sina verk samtalar med äldre konstnärskollegor är högst naturligt. Säg den konst som uppstår ur ett vakuum. Det slående med Lena Cronqvists mästerverk är den förtätade relevansen, alltid kommer människan att förhandla med sig själv och sina övertygelser för att kunna förhålla sig till sin omgivning. Vad står jag för, vem är jag och vad vill jag. Jan van Eyck ställde frågorna vid 1400-talets mitt och Lena Cronqvist gjorde detsamma femhundra år senare.
Lena Cronqvists förhållande till måleriet är högst pragmatiskt, de vid en första anblick högst personliga motiven till trots. Måleriet ska göras. Och så har det nog alltid varit. Hon har som konstnär målat sig igenom livets bergochdalbana och har genom de egna upplevelserna kommit åt något djupt mänskligt. Vi möter våra egna drömmar och farhågor i hennes verk, vi möter minnen, förhoppningar och rädslor. Men framförallt möter vi lusten till livet. För hur sneda och illvilliga blickar vi än mött i hennes svårfångade flickor, både i målningar och i skulptural form, så finns hos dem alltid ett drag av humor och lust. Och hur mycket allvar det unga paret i ”Trolovningen” än utstrålar, så är det till mitten av målningen vår blick till sist dras. Till den runda spegeln där konstnären räcker ut tungan åt oss. Låt dig inte tyngas av konventionens allvar, tycks Lena Cronqvist säga. Lev!
Anna Persson i samtal med Lena Cronqvist, mars, 2016.
Konstnär
Lena Cronqvist var en av de största svenska konstnärerna i sin generation. Hennes konstnärliga gärning omfattade måleri, skulptur, grafik och illustration. Intresset för bildkonst visade sig tidigt och ledde henne först till studier vid konstskolan i Bristol, England, och därefter till Konstakademien i Stockholm, där hon vidareutvecklade sitt måleri. Under studietiden hämtade hon inspiration från konstnärer som Francis Bacon och Edvard Munch.
Redan under 1960-talet började Cronqvist utforska teman som moderskap, kvinnors frihet och jämställdhet mellan könen. Hon tog även upp frågor om psykisk ohälsa, något som präglade delar av hennes konstnärskap. År 1965 debuterade hon med en separatutställning på Galerie Pierre i Stockholm. Genombrottet kom på 1970-talet med målningar av feministiska förortsmadonnor, där hon bröt upp och omtolkade den klassiska bilden av moderskapet. Ett av hennes mest kända verk från denna period är Trolovningen (1974), en målning föreställande Cronqvist själv tillsammans med maken, författaren Göran Tunström. Verket är en parafras på Jan van Eycks berömda 1400-talsmålning med samma titel och såldes 2016 på Bukowskis för rekordpriset 9,2 miljoner kronor.
Mellan 1990 och 1994 återkom Cronqvist ofta till motivet unga flickor, skildrade i en naivistisk stil men med en mörk underton. Efter Tunströms bortgång år 2000 målade hon flera självporträtt, där kroppen fungerade både som motiv och subjekt. Hennes konst rörde sig kring teman som barndom, kärlek, död och moderskap, ofta grundade i personliga erfarenheter men med en universell dimension. Som kontrast till de psykologiskt laddade motiven målade hon också färgstarka landskap från Bohuslän. I Kosters skärgård mötte Lena Cronqvist konstnären Inge Schiöler och fann i honom en likasinnad i kärleken till det karga landskapet. Landskapsmotiven skulle följa henne genom hela hennes karriär.
Ända fram till slutet förblev Lena Cronqvist en nyskapande konstnär. Trots sviktande syn medverkade hon våren 2024 i den stora retrospektiva utställningen Lena Cronqvist – Sex decennier på Konstakademien i Stockholm.
Cronqvists verk finns representerade på flera av Sveriges främsta museer, däribland Nationalmuseum, Moderna museet, Malmö konstmuseum och Göteborgs konstmuseum, samt i internationella samlingar.
